Polisyrkeshögskolans undersökning visar att den korruption som kommer till polisens kännedom i Finland huvudsakligen består av annat än mutbrott. De vanligaste korruptionsmisstankarna gäller missbruk av medel och information inom näringslivet och den offentliga förvaltningen.
Polisyrkeshögskolan har publicerat undersökningen Poliisin tietoon tulleet korruptioepäilyt Suomessa 2007–2023 (Korruptionsmisstankar som kommit till polisens kännedom i Finland 2007–2023). Rapporten bygger på polisens brottsanmälningsuppgifter och ger en långsiktig bild av korruption som upptäckts i Finland.
Under den senaste uppföljningsperioden 2019–2023 granskades sammanlagt 741 korruptionsmisstankar. Av dessa var 13 procent relaterade till mutbrott, och denna andel har varit stabil sedan 2007. Merparten av fallen gällde andra former av korruption, såsom missbruk av medel, missbruk av affärshemligheter och annan information samt otillbörligt utnyttjande av tjänsteuppgifter.
– När man talar om korruption riktas uppmärksamheten ofta mot mutbrott, men vår undersökning visar att de misstankar om korruption som kommer till polisens kännedom till största delen handlar om andra typer av företeelser. Särskilt missbruk av medel och information i arbetslivet framträder tydligt i materialet, säger specialforskare Vesa Muttilainen vid Polisyrkeshögskolan.
Korruptionsmisstankarna koncentreras till det vardagliga arbetslivet
De vanligaste otillbörliga förmånerna kopplade till korruption var pengar och information. Pengar var den enda förmånen i över en tredjedel av fallen och information i drygt en fjärdedel av fallen. Företag var den vanligaste parten i korruptionsmisstankarna, och i mer än hälften av fallen var ett företag inblandat.
Missbruk av medel utgjorde nästan en tredjedel av alla korruptionsmisstankar. I dessa fall misstänktes en anställd, chef eller annan person i ansvarsställning ha använt organisationens tillgångar eller egendom för egen vinning. Den näst vanligaste formen var missbruk av information av ekonomiska skäl, där exempelvis företags affärshemligheter eller kunduppgifter användes i konkurrerande verksamhet.
Undersökningen innehåller också kortfattade beskrivningar av 156 fall som slumpmässigt valdes ut ur materialet från 2019–2023. Utifrån dessa framträder den korruption som kommit till polisens kännedom framför allt som splittrad vardagskorruption i olika typer av organisationer i samhället. Däremot framkommer i mindre utsträckning former av strukturell korruption, såsom informella ”gubbnätverk” eller informella beslutsstrukturer.
Fall påträffades bland annat inom byggbranschen, hälso- och sjukvården, utbildningssektorn, kommunerna, säkerhetsmyndigheterna, politiken och föreningsverksamheten. Materialet innehöll även korruptionsmisstankar kopplade till polisens verksamhet, såsom olovlig informationssökning och utnyttjande av tjänsteställning för privata ändamål.
Viktigt att identifiera korruption utanför mutbrott
Den som oftast anmälde en korruptionsmisstanke till polisen var en person som själv varit inblandad i fallet. Andelen anmälningar från utomstående har dock ökat. Undersökningen identifierade också förändringar i handläggningen av korruptionsmisstankar. Under perioden 2019–2023 gick mindre än hälften av fallen vidare till åtalsprövning, och denna andel har minskat kontinuerligt. De misstänkta personerna var typiskt män, medelålders, finska medborgare samt tjänstemän på högre nivå eller arbetstagare.
Enligt forskarna är det viktigt att i arbetet mot korruption uppmärksamma både befogenheter att hantera pengar och information samt vissa särskilda situationer, såsom uppsägningar och konkurser. Identifieringen av korruption skulle också kunna förbättras genom att utveckla kompetensen hos myndigheter och andra organisationer samt öka medborgarnas medvetenhet.
– Det är särskilt viktigt att identifiera former av korruption utanför mutbrott, såsom missbruk av medel, missbruk av information, jäv och annat missbruk av en ansvarsfull ställning, säger specialforskare Vesa Muttilainen.
Även en utveckling av uppföljningen av korruptionsmisstankar skulle stödja bekämpningen av fenomenet. Det vore viktigt att i större utsträckning än idag använda forskningsbaserad kunskap som en del av den nationella lägesbilden över korruption.
Översättningsutkastet har tagits fram med hjälp av artificiell intelligens och granskats av en expert.
