Polamk - Nyheter

De personer som avlagt examen polis (YH) avlägger den etiska eden

Wed, 03 Jun 2026 09:25:00 GMT

Majoriteten av poliserna som avlägger eden har tagit sin examen 2025 och 2026.

I eden lovar poliserna bland annat att respektera varje individs människovärde och rättigheter samt att uppföra sig rättvist och hjälpsamt. Eden är inte juridiskt bindande, men med den vill man betona ansvarsfullheten i polisyrket. Polisen har en lång tradition av den etiska eden: festen ägde rum för första gången år 2001.

]]>

Nästa år 350 nybörjarplatser i polis (YH)-utbildningen

Tue, 02 Jun 2026 09:13:00 GMT

Nybörjarplatserna för år 2027 är fördelade enligt utbildningens starttidpunkt på följande sätt:

januari: 100 nybörjarplatser
mars: 75 nybörjarplatser
augusti: 75 nybörjarplatser för studier på finska och 25 nybörjarplatser för studier på svenska
oktober: 75 nybörjarplatser

Utbildningar som börjar i januari och augusti har vanligtvis fler sökande än utbildningar som börjar i mars och oktober. Därför reserveras fler nybörjarplatser till dessa starter, vilket också säkerställer ett tillräckligt antal studerande som uppfyller antagningskriterierna.

Antalet nybörjarplatser baserar sig på Polisyrkeshögskolans och Polisstyrelsens bedömning av vilken nivå som behövs för att även i fortsättningen garantera det antal poliser som anges i regeringsprogrammet. I bedömningen har man bland annat beaktat pensionsavgångarnas inverkan. Dessutom kräver den nuvarande säkerhetssituationen beredskap för att ytterligare öka antalet poliser.

]]>

Undersökning: Nätbedrägerierna ökar snabbt, men det går att bekämpa dem

Thu, 28 May 2026 07:48:00 GMT

Enligt en färsk undersökning handlar det inte längre om enstaka bedrägerier utan om en omfattande, snabbt föränderlig och internationell brottslighet som riktar sig mot vanliga medborgare, företag och hela det digitala samhällets funktion. Samtidigt är rapportens huvudbudskap hoppfullt: nätbedrägerier är inte ett okontrollerbart fenomen, utan de kan minskas avsevärt om man satsar på att bekämpa dem.

Tre huvudbudskap kan lyftas fram ur forskningsrapporten.

Det lönar sig att satsa på tekniska bekämpningsmetoder. I Finland har man redan goda erfarenheter av att effektivt stoppa bedrägerisamtal och -meddelanden samt trafik som leder till falska webbplatser redan innan någon skada uppstår. Det är just de tekniska lösningar som riktar sig mot brottsmiljön som är de mest lovande förebyggande åtgärderna, eftersom de gör det svårare att begå brott utan att ansvaret enbart läggs på medborgaren. Exempel på detta är bland annat blockering av telefonsamtal eller webbplatser.

Snabbhet är avgörande. Vid nätbedrägerier överförs vinningen av brottet ofta vidare inom några minuter eller några timmar. Detta händer ofta kvällstid, om nätterna och på helgerna. Rapporten betonar att bekämpningens effektivitet beror på hur snabbt banker, polisen och centralen för utredning av penningtvätt kan samarbeta. Därför rekommenderas det i rapporten en åtgärdskedja dygnet runt för allvarliga bedrägerifall samt ett nationellt bedrägericentrum som skulle kunna reagera på akuta situationer utan dröjsmål.

Hela kedjan måste delta i bekämpningen. Nätbedrägerier börjar oftast inte på banken, utan till exempel genom ett telefonsamtal, ett SMS, en sökmotor, sociala medier eller en webbplattform. Därför kan inte enbart polisen eller bankerna ansvara för bekämpningen. En effektiv bekämpning kräver att myndigheter, banker, teleoperatörer, digitala plattformar och organisationer deltar i bekämpningen. Det är först när hela kedjan samverkar som man kan förebygga brott, stoppa penningflöden snabbt och skydda medborgare bättre än i dag.

– Nätbedrägerier är ett allvarligt och växande problem, men de går att bekämpa. I Finland finns det redan belägg för att tekniska bekämpningsmetoder fungerar. Nu behövs det snabbare ingrepp och ett samarbete som omfattar hela brottskedjan, säger Panu Kalmi, professor i ekonomi vid Vasa universitet, som har lett projektet.

I rapporten betonas att det inte bara handlar om brottslighet utan också om tilliten till det digitala samhället. Om man inte får bukt med nätbedrägerierna undergräver de medborgarnas trygghetskänsla och deras vilja att använda digitala tjänster. Om bekämpningen däremot stärks på ett konsekvent sätt kan Finland både minska vinningen av brott som hamnar i brottslingarnas händer och öka medborgarnas förtroende för att det är tryggt att utföra ärenden i den digitala miljön.

Rapporten har utarbetats i samarbete mellan forskare vid Vasa universitet, Polisyrkeshögskolan och Pellervon taloustutkimus PTT.

]]>

Polamks verksamhetsmodell för öppen vetenskap och forskning har uppdaterats

Wed, 27 May 2026 11:31:00 GMT

Den nationella deklarationen om öppen vetenskap och forskning för högskolor fastställdes nyligen för perioden 2025–2030, och Polamk är en av många finländska forskningsaktörer som undertecknat deklarationen. Deklarationen tar särskilt hänsyn till den snabbt föränderliga geopolitiska miljön och de säkerhetsfrågor som uppstått i dess spår.

Även vid Polamk kräver förändringarna i verksamhetsmiljön en översyn av principerna och praxis för öppen vetenskap. Ur forskningssäkerhetssynpunkt måste man till exempel säkerställa att forskningsverksamheten inte äventyrar individers, samhällets eller organisationens säkerhet. Öppenhet och säkerhet stöder varandra, men det kan finnas spänningsförhållanden mellan dem som måste identifieras och hanteras.

Med tanke på Polamks dubbla roll som högskola och polisenhet är det särskilt viktigt att samla principerna och praxis för öppenhet i en praktiskt inriktad verksamhetsmodell, enligt chefen för FoU-verksamheten, kommissarie Juha-Matti Huhta.

– Vår verksamhetsmodell för öppen vetenskap och forskning omfattar alla Polamks funktioner och granskar öppenhet ur perspektiven organisationskultur, data, metoder, publicering och lärande kopplat till forskning. I modellen beaktar vi vår dubbla roll, och i Polamks roll som polisenhet sätter säkerheten särskilda ramar för öppenheten som styr vår verksamhet, konstaterar Huhta.

Planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av åtgärder för öppen vetenskap har integrerats i Polamks kvalitetssystem, säger ordföranden för arbetsgruppen för öppen vetenskap och forskning, specialforskare Terhi Kankaanranta.

– Med hjälp av kvalitetssystemets verktyg identifierar vi hur öppenheten förverkligas inom olika delar av Polamks verksamhet och var det behövs nya lösningar eller förstärkningar. Utvecklingen av vår verksamhet stöds också av en nationell uppföljning riktad till forskningssamfund som pågår just nu. Den uppföljning som genomförs med några års mellanrum visar hur målen i den nationella deklarationen och riktlinjerna förverkligas vid Polamk, berättar Kankaanranta.

]]>

Måttligt ökad organiserad brottslighet i Finland

Fri, 08 May 2026 12:01:00 GMT

Utvecklingen inom den organiserade brottsligheten kännetecknas av internationalisering, ökad nätverksbaserad brottslighet samt en starkare närvaro av svenska kriminella nätverk i Finland. Även olika former av kriminell ekonomi och beställningsbrott väcker oro.

I en studie som genomfördes i samarbete mellan Helsingfors universitet och Polisyrkeshögskolan utreddes vad organiserad brottslighet i Finland innebär år 2026 och vad den kännetecknas av.

Forskningsresultaten visar att den organiserade brottsligheten förändras och kan hota samhällets stabilitet om den breder ut sig.

– För att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet krävs ett omfattande samarbete mellan olika myndigheter och aktörer samt ett utbyte av aktuell information om fenomenet, säger forskardoktor Emma Villman vid Helsingfors universitet.

Lösare kriminella sammanslutningar allt vanligare

Enligt lägesbilden har den organiserade brottsligheten blivit mer mångfacetterad. Myndigheterna talar allt oftare om kriminella nätverk, som förutom motorcykelgäng också omfattar olika typer av kriminella organisationer och sammanslutningar.

– Utvecklingen mot lösare kriminella sammanslutningar framgick särskilt tydligt när lägesbilden utarbetades. En sådan utveckling gör det svårare för polisen och andra myndigheter att identifiera organiserad brottslighet och hantera den inom rättssystemet.

Erfarenheter från andra nordiska och europeiska länder visar att den organiserade brottsligheten håller på att förändras: den hotar samhällets stabilitet successivt, flyttar i allt högre grad ut på nätet, och AI och annan ny teknik driver utvecklingen framåt i snabb takt.

– Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande till sin natur, vilket innebär att den internationella utvecklingen även påverkar Finland. Därför är det viktigt att bereda sig för nya former av organiserad brottslighet, så att den kan bekämpas effektivt, säger Vesa Muttilainen, specialforskare vid Polisyrkeshögskolan.

Finlands strategi för bekämpning av organiserad brottslighet uppdaterades 2025, med fokus på behovet att öka kunskapen om kriminella aktörer och fenomen. Studien är en del av detta arbete, och avsikten är att framöver publicera lägesbilden med jämna mellanrum.

Syftet med studien var att skapa en helhetsbild av trender, brottsfenomen och aktörer inom den organiserade brottsligheten genom att utnyttja tidigare forskning, indikatorer och myndighetsinformation. I studien ingick också en enkät som riktade sig till olika myndigheter, organisationer, intressebevakare och företag.

]]>

Sommarens ansökningsperiod till polisutbildningen inleds

Mon, 04 May 2026 07:13:00 GMT

Polisyrkeshögskolans sommaransökan pågår 4.5–17.6.2026. I denna ansökan antas studerande till finskspråkiga utbildningar som inleds i januari och mars 2027.

Polamk deltar inte i den gemensamma ansökan, utan det finns egna ansökningstider och ett eget ansökningssystem för polisutbildningen.

I den finskspråkiga utbildningen börjar det vanligtvis en ny grupp i januari, mars, augusti och oktober. Den svenskspråkiga utbildningen inleds nästa gång i augusti 2027, och dess ansökningsperiod är 23.6–4.8.2026.

En examen – många karriärvägar

I Finland avlägger alla poliser en yrkeshögskoleexamen. Studierna tar cirka tre år och inkluderar cirka ett års avlönad praktik. Under praktiken arbetar den studerande i tjänst som yngre konstapel vid en polisinrättning.

– Examen Polis (YH) är en så kallad allmän polisexamen, vilket betyder att grundutbildningen ger beredskap både för övervaknings- och larmverksamhet samt för brottsutredning. Finland har det lägsta antalet poliser per invånare i Norden, vilket gör det viktigt att polisen har kompetens att utföra många olika typer av uppdrag, säger Johanna Guessous, kommissarie och chef för studerandeservicen vid Polisyrkeshögskolan.

Under arbetskarriären finns det möjlighet att vidareutbilda sig inom någon av polisyrkets många specialområden.

– Det finns många möjliga karriärvägar inom polisen, och därför söker vi redan till grundutbildningen personer med varierande färdigheter. Det är tydligt att till exempel utredning av cyberbrott och arbete som polisens hundförare kräver olika egenskaper, beskriver Johanna Guessous.

Så testas de sökande till polisutbildningen

Under sommarens ansökningsperiod tillämpas de i april uppdaterade urvalsgrunderna för första gången. I dem har poängsättningen i urvalsprovet och de färdigheter som bedöms preciserats.

Antagningen till polisutbildningen sker genom ett tvåstegsurvalsprov, där den tyngst vägande delen är bedömningen av lämplighet för yrket. Lämpligheten mäts med psykologiska tester, intervju och gruppuppgift. I dessa bedöms bland annat den sökandes samarbets- och informationsbearbetningsförmåga, ansvarstagande samt psykisk stabilitet.

Dessutom ska den sökande avlägga ett skriftligt prov samt fysiska tester. Det skriftliga provets andel av urvalsprovet är 30 procent och de fysiska testernas 20 procent.

Information om ansökningskrav, urvalsprovets delområden och deras poängsättning finns på Polisyrkeshögskolans webbplats Bli polis (YH) - Polisyrkeshögskolan.

]]>

Ändringar i urvalsprovets delprov och poängsättning från och med sommarens ansökningsomgång

Tue, 28 Apr 2026 07:40:00 GMT

Lämplighetsbedömningen är fortfarande den viktigaste delen av urvalsprovet: den står för 50 procent av de totala poängen. I bedömningen utvärderas bland annat sökandens förmåga till interaktion och samarbete, psykiska stabilitet och återhämtningsförmåga samt förmåga till informationsbearbetning och problemlösning. Metoderna består av psykologiska tester, intervju och gruppuppgift.

– Lämplighet för yrket är den viktigaste aspekten vid antagningen. Vi har nu preciserat och tydliggjort vilka färdigheter som bedöms. De färdigheter som krävs av en bra polis har delats in i sex områden, vilka vi har utformat med hjälp av forskningsdata, synpunkter från polisenheter och jämförelsedata från polisutbildningar i andra länder, berättar Johanna Guessous, kommissarie och chef för studietjänsterna.

Läsförmågans betydelse ökar i den artificiella intelligensens era

Den näst viktigaste delen av urvalsprovet är även i fortsättningen det skriftliga provet, som står för 30 procent av de totala poängen. Bedömningskriterierna har preciserats: förmågan att producera tydliga och precisa texter är fortfarande viktigt, men i framtiden kommer bedömningen att lägga större vikt vid förståelsen av materialet och uppgiftsformuleringen.

– Utvecklingen inom artificiell intelligens påverkar även polisens arbete och utbildning. Polisen måste kunna skriva tydligt, men kritisk läsförmåga blir allt viktigare i dessa tider, beskriver Johanna Guessous.

Ett nytt delprov mäter koordinationsförmågan mellan öga och hand

Ett helt nytt inslag har lagts till i det fysiska testet i urvalsprovet. De motoriska färdigheter som är viktiga i polisyrket mäts genom ett bollkastningsprov, där man kan få en extrapoäng, men ett misslyckande leder inte till att man blir underkänd. Små ändringar har gjorts i poängsättningen för delproven i uthållighet och koordinationsprovet i det fysiska testet.

Det fysiska testet har den lägsta vikten i provet, 20 procent. Det inleder dock sökandens urvalsprovdag, och om man får noll poäng i två delprov avbryts urvalsprovet.

– I det fysiska provet utvärderas om sökanden har förutsättningar att klara polisutbildningen. Under utbildningen tränas den fysiska konditionen och proven blir svårare. Urvalsprovets tester och poängsättning granskas i förhållande till yrkets föränderliga krav, men även trender på befolkningsnivå måste beaktas. Till exempel syns försämringen av uthålligheten i våra provresultat på lång sikt, berättar Johanna Guessous.

Ansökan till polisutbildningen sker två gånger om året. Sommarens ansökningsperiod till den finskspråkiga utbildningen infaller i år den 4 maj–17 juni, och ur ansökarna väljs studerande ut till utbildningarna som inleds i januari och mars 2027. Ansökningskrav, urvalskriterier och beskrivningar av delproven i urvalsprovet med poängsättning finns på webbplatsen polamk.fi/blipolis.

]]>

Organiserad brottslighet försöker påverka rättsväsendets myndigheter i Norden

Fri, 17 Apr 2026 08:35:00 GMT

Organiserade kriminella nätverk försöker påverka poliser, fängelsepersonal och andra myndighetspersoner inom rättsväsendet i alla nordiska länder genom hot och påtryckningar. Det här framkommer av en studie
Opens in a new tab som gjorts vid Helsingfors universitet och Polisyrkeshögskolan. Fenomenets omfattning varierar dock mellan länderna, och bristen på systematisk information försvårar en samlad bedömning – Sverige utgör här ett undantag.

Studien visar dessutom att de metoder som används ofta är mer subtila än man skulle tro och därmed svåra att upptäcka och bevisa. En gemensam utmaning i alla nordiska länder är att endast en liten del av dessa brott polisanmäls och behandlas i rättssystemet.

– Den organiserade brottslighetens arbetsmetoder har förändrats så att otillåten påverkan har blivit ett allt viktigare verktyg. Om denna risk inte identifieras tillräckligt väl, äventyras både rättssystemets funktion och medborgarnas förtroende för det, säger forskardoktor Emma Villman vid Helsingfors universitet.

Finland sticker ut i nordisk jämförelse

Finland skiljer sig från de övriga nordiska länderna på två sätt: straffen för brott mot tjänstemän är i genomsnitt lindrigare, och den finska lagstiftningen erkänner inte vissa yrkesgrupper som föremål för särskilt skydd.

– Det är viktigt att Finland tar lärdom av Sverige. Sveriges satsningar på ökad medvetenhet och stärkande av organisationers motståndskraft är konkreta exempel på hur fenomenet kan motverkas, konstaterar Villman.

Hotet sträcker sig bortom rättsväsendet

Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt och växande hot mot samhället, eftersom den använder otillåten påverkan och korruption som arbetsmetoder. Detta hot gäller inte enbart rättsväsendets myndigheter utan även andra myndigheter, företag och organisationer.

På grund av den negativa utvecklingen behövs tydliga och proportionerliga åtgärder för att skydda våra myndigheter och bevara ett transparent rättssystem. Ytterligare studier behövs för att mer ingående bedöma fenomenets omfattning och innehåll. Detta förutsätter bättre tillgång till jämförbar information om fenomenet.

Forskningsresultaten har publicerats i en TemaNord-publikation. Studien är en del av ett större projekt som handlar om organiserad brottslighets påverkansmekanismer i Norden.

]]>

Två nya skribenter börjar på spalten Polisstuderande bloggar

Thu, 26 Mar 2026 08:29:00 GMT

De nya bloggarna Isabella och Oskar inledde sina studier vid Polamk i januari 2026. Isabella är 23 år gammal och kommer från Nagu. Hon har tidigare studerat vid Åbo Akademi och våren 2025 blev hon utexaminerad farmaceut. Oskar, 32, är hemma från Iniö. Innan polisstudierna har han studerat till fartygselektriker och därefter jobbat inom flera olika områden både till sjöss och iland.

I bloggspalten Polisstuderande bloggar kan du följa med Isabellas och Oskars resa till polis. Av de första blogginläggen framgår bland annat vilka tankar Oskar hade efter Polamks urvalsprov och vad som hände Isabella mitt under urvalsprovets koordinationsprov. Välkommen med!

Läs Isabellas blogginlägg: Ett steg närmare drömmen att bli polis!

Läs Oskars blogginlägg: Genom dörrarna till Polisyrkeshögskolan

]]>

Projektet Kyberosake förnyade utbildningen inom bekämpning av cyberbrott så att den motsvarar dagens krav

Thu, 19 Mar 2026 07:30:00 GMT

Kompetensbehoven inom den moderna cyberbrottsbekämpningen tillgodosågs i samarbete mellan Polisyrkeshögskolan (Polamk) och Jyväskylä yrkeshögskola (Jamk) när utbildningen inom cyberbrottsbekämpningen för myndigheter i arbetslivet började utvecklas inom ramen för projektet Kyberosake som medfinansierades med medel ur Europeiska unionens fond för inre säkerhet.

– I utgångsläget var cyberbrottsligheten och de digitala verksamhetsmiljöerna redan vardag inom brottsbekämpningen, men kompetensbehovet hade ökat snabbt: utredningsprocesserna, de tekniska metoderna och brottslingarnas metoder utvecklas ständigt. Det behövdes en utbildningshelhet som samlar kompetenskraven inom den moderna cyberbrottsbekämpningen och stöder polisens och andra myndigheters praktiska arbete samt samarbetet med andra aktörer, säger Tomislav Kukulj, specialsakkunnig hos Polamk.

Över 1 500 myndighetspersoner deltog i den uppdaterade utbildningen inom cyberbrottsbekämpning under projektets gång, som fokuserade på centrala delområden inom cyberbrottsbekämpningen. Tre till sex månader efter det att utbildningen avslutades uppgav nästan alla av de som svarade på uppföljningsenkäterna om utbildningarna att de använde färdigheter och kompetens som de förvärvat genom utbildningarna i sitt arbete. Utbildningarna upplevdes vara aktuella och nyttiga, och särskilt uppskattades utbildningens pragmatism i kombination med en synvinkel som lämpar sig för myndighetsmiljöer samt aktuell och högkvalitativ undervisning.

Förmågan att identifiera och bekämpa cyberbrott förbättrades

Tack vare kartläggningarna av utbildningsbehoven under projektet identifierades myndigheternas kompetensunderskott på ett mer täckande sätt än tidigare och uppdaterade utbildningsinnehåll kunde riktas till de verkliga behoven.

– Projektet resulterade i en mer ändamålsenlig utbildningshelhet som bättre motsvarar det praktiska arbetet. Myndigheternas förmåga att identifiera och bekämpa brottsliga fenomen i cyberomgivningen förbättrades, berättar projektkoordinator Noora Järvensivu från Polamk.
Under det treåriga projektet utvecklades dessutom det internationella samarbetet, testades myndigheternas färdigheter genom en cyberövning och undersöktes utnyttjandet av artificiell intelligens i bekämpningen av cyberbrottslighet.

– Cyberbrottsligheten och utbildningsbehovet i anslutning till den är också globalt, så utbildningssamarbetet mellan utländska myndigheter har varit medvetet och eftersträvansvärt. Gemensamma intressen samt överlappande utbildningsbehov och kompetensmål har varit uppenbara, så samarbete och internationell kompetensutveckling har till alla delar varit förnuftigt och effektivt med tanke på resurserna, säger Toni Kranz, specialsakkunnig vid Polamk.

– Det finns mycket strikta ramar för användningen av artificiell intelligens, och inom dem ska myndigheterna agera. Det är också mycket viktigt att myndigheterna är uppdaterade om hur brottslingar kan utnyttja ny teknik. Även dessa faktorer kartlades inom ramen för projektet, säger sakkunnig Vesa Vertainen från Jamk.

Projektet Kyberosake resulterar i ny kompetens

Den nya kompetens som projektet Kyberosake möjliggör tillgodoser direkt behovet av att stärka polisens och andra myndigheters förmåga att

reagera snabbare och effektivare på cyberbrott
högkvalitativ utredning av cyberbrott i situationer där det centrala beviset är digitalt bevismaterial
kombinera tekniskt kunnande med straffprocessen (lagstiftning, befogenheter, etik)
utnyttja moderna verktyg och metoder i en snabbt föränderlig omvärld
förbättra den övergripande kompetensen inom cyberbrottsbekämpning både på lokal och på nationell nivå
förbättra det internationella samarbetet och kompatibiliteten i bekämpningen av gränsöverskridande cyberbrottslighet

De resultat som presenteras i artikeln är resultaten av projektet Kyberosake. Projektet har medfinansierats med medel ur Europeiska unionens fond för inre säkerhet (Internal Security Fund, ISF). I projektet samarbetar Jyväskylä yrkeshögskola (Jamk) och Polisyrkeshögskolan med målet att uppdatera, utveckla och genomföra specialiseringsutbildningen inom cyberbrottsbekämpning.

]]>

Nytt i den finskspråkiga bloggspalten: hälsningar från Erasmus+ -utbytet i Slovenien

Tue, 17 Mar 2026 09:25:00 GMT

Visste du att yrkeshögskolestuderande vid Polamk kan åka på utbyte utomlands? Polisstuderande Alviina Majamaa tillbringar våren på Erasmus+ -utbyte i Slovenien. Alviina inledde sina studier vid Polamk i januari 2025, vilket innebär att hon har studerat i drygt ett år innan avfärden.

Läsarna av bloggen på Polamks webbplats får följa med hur Alviina har det under utbytet. Välkommen med till Ljubljana!

Alviina skriver på finska i bloggspalten. På vår webbplats finns också en svenskspråkig bloggspalt där du hittar texter som skrivits av studerande inom den svenskspråkiga polisutbildningen.

]]>

Ett lärdomsprov vid Polamk har belönats

Mon, 16 Mar 2026 07:46:00 GMT

Djurhållningsförbud kan spela en betydande roll i förebyggandet av djurskyddsbrott, men övervakningen är i nuläget splittrad och utmanande. Renée Meller, som undersökt ämnet i sitt lärdomsprov, förtydligar vilka utmaningar det handlar om:

– De centrala utmaningarna är lagstiftningens begränsningar särskilt inom hemfridens område, brister i djurhållningsförbudsregistret och informationsflödet, varierande utbildning och anvisningar samt avsaknaden av gemensamma verksamhetsmodeller.

Handboken stöder praktiskt arbete – åtgärdsförslag för vidare utveckling

För sitt lärdomsprov intervjuade Meller tillsynsveterinärer och poliser från olika polisinrättningar. På så sätt utredde hon hur övervakningen av djurhållningsförbud genomförs inom polisen och tillsynsveterinärverksamheten och identifierade centrala utmaningar.

Utifrån detta utarbetade Meller rekommendationer för att effektivisera myndighetssamarbetet och övervakningen: ett nätverk av djurskyddskontaktpersoner vid polisinrättningarna, gemensamma utbildnings- och verksamhetsmodeller, förbättrad användbarhet av register samt standardiserade kommunikationskanaler mellan polisen och tillsynsveterinärerna.

Meller skapade också en praktisk fälthandbok som ger svar till de identifierade behoven. Den erbjuder stöd för beslutsfattande och dokumentation och sänker tröskeln för myndigheter att ingripa i fall av djurs lidande eller misskötsel. Med hjälp av handboken kan situationer bedömas effektivt och därmed hanteras på ett ändamålsenligt sätt.

Stiftelsen tackar Polamks studerande för deras engagemang för djurvälfärd

Juliana von Wendts stiftelse belönade Mellers arbete med sitt lärdomsprovspris. Stiftelsens verkställande direktör Marianna Norring berömmer också generellt Polisyrkeshögskolans studerande för deras intresse för djurvälfärd.

– Stiftelsen gladdes över Polisyrkeshögskolans studerandes entusiasm för att främja djurens välbefinnande, eftersom det inkom hela tre ansökningar därifrån. Det prisbelönta lärdomsprovet var praktiskt inriktat och den tillhörande handboken kan direkt tas i bruk. Det finns helt klart ett behov av handboken. Den är ett bra och tydligt stöd inte bara för polisen, utan också för varje djurägare och den som drömmer om ett djur, säger Norring.

Även lektorn Stella Haikansalo, som ansvarar för lärdomsprovsprocessen vid Polisyrkeshögskolan, är nöjd över att djurvälfärd intresserar allt fler polisstuderande. Överkonstapeln Anu Antila, som handledde Mellers lärdomsprov, berömmer studendens inställning och mod att kliva utanför sin bekvämlighetszon:

– Det var fint att följa och stöda Renées lärande, entusiasm och beredskap att ta sig an en för henne helt ny lärdomsprovsprocess. Forskningsmetoderna var tidvis utmanande, men Renée klarade dem utan att tappa modet och det intressanta temat bar imponerande hela vägen till slutet. Resultatet blev ett utmärkt lärdomsprov, vilket nu också har uppmärksammats utanför skolan, säger Antila.

Meller själv gläds över att hon i sitt arbete kunde förena främjandet av djurens välfärd med utvecklingen av myndighetsarbetet.

– Jag har alltid varit en djurvän, och det ämne som min handledare föreslog öppnade för mig djurskyddsmyndighetens praktiska utmaningar. Ämnet var intressant eftersom det förenar främjandet av djurens välbefinnande med utvecklingen av myndigheternas praktiska arbete.

Juliana von Wendts stiftelse stöder vetenskaplig forskning där man utvecklar och tillämpar alternativa metoder till djurförsök samt främjar människors och djurs välbefinnande.

]]>

Poliser som omkommit i tjänsten hedras internationellt i mars

Wed, 04 Mar 2026 10:05:00 GMT

I år deltar finska polisen för första gången i Interpols kampanj, där man hedrar poliser som omkommit i tjänsten runtom i världen. International Day of Remembrance for Fallen Officers uppmärksammas den 7 mars varje år.

Eftersom den internationella minnesdagen i år infaller på en lördag, kommer kampanjen i finska polisenheter att synas på fredagen den 6 mars bland annat genom sorgflaggning.

Världen i blått

I år omfattar Interpols kampanj evenemanget Global Blue Chain, där byggnader och landmärken runtom i världen lyses upp med blått ljus. Polisyrkeshögskolan deltar i evenemanget genom att lysa upp huvudbyggnaden på Hervanta campus med blått ljus mellan den 6 och 7 mars 2026.

På Polismuseets webbutställning ”In Memoriam” kan man ta del av fall där poliser omkommit i tjänsten i Finland. Utställningens databas ger mer information om 164 fall där en polis omkommit till exempel till följd av våld eller en olycka. På 2000-talet har två poliser i Finland omkommit i tjänsten till följd av våld.

På lördagen den 7 mars klockan 13 ordnas en gratis guidning på Polismuseet med samma tema som webbutställningen. Guidningen hålls på finska. Ytterligare information om guidningen och utställningen hittar du på Polismuseets webbplats.

]]>

Rekordmånga sökande till polisutbildningen

Mon, 23 Feb 2026 12:52:00 GMT

Nästan 5 600 ansökningar kom in till de finskspråkiga utbildningsgrupperna som börjar 2026 och över 200 till den svenskspråkiga utbildningen. Totalt har examen 375 nybörjarplatser i år.

– Vi har tagit emot fler studerande än vanligt de senaste åren eftersom regeringens program syftar till att öka antalet poliser. Förra året fanns det 450 nybörjarplatser, och året innan 500. Det är fantastiskt att det har varit så många sökande och att vi har kunnat fylla alla platser, säger rektor Marko Laitinen.

Polisutbildningen på finska börjar fyra gånger om året och antagning av studerande till årets sista utbildningsomgång, som börjar i oktober, bekräftas i september. Utbildningen på svenska börjar med ett och ett halvt års mellanrum, senast i januari i år.

Det årliga antalet sökande till polis (YH)-utbildningen har varierat kring fem tusen sedan coronapandemins början. Sökandenas genomsnittsålder är för närvarande cirka 26 år, och cirka 40 procent av de sökande är kvinnor.

]]>

Att bli utsatt för vålds- eller sexualbrott kan minska förtroendet för polisens verksamhet

Thu, 19 Feb 2026 07:08:00 GMT

Den andra delen av boken The Police and the Public erbjuder ny forskning om förhållandet mellan polisen och medborgarna i Finland. Boken består av tre artiklar som alla behandlar den misstro allmänheten har upplevt mot polisens verksamhet. Grunden för forskningsartiklarna har varit materialet från polisbarometerundersökningen 2022.

– Kärnan i förtroendet klarnar lite i taget när man analyserar den misstro som riktar sig mot polisens verksamhet, säger Matti Vuorensyrjä och Jenita Rauta, forskare vid Polisyrkeshögskolan.

Upplevelse av orättvisa återspeglas i förtroendet

I boken behandlas bland annat varför personer som utsatts för sexual- eller våldsbrott upplever djupare misstro mot polisens verksamhet än vanligt.

Av materialet från polisbarometerundersökningen framgår att många av dem som blivit offer för sexualbrott har upplevt polisens verksamhet och straffprocessen mer allmänt som orättvis. Enligt offrens upplevelser har man inte på ett behörigt sätt lyssnat eller trott på deras berättelse, de inte har bemötts med respekt eller så har de ansett att polisens frågor varit skuldbeläggande.

Offren för våldsbrott framhäver att de upplevt att polisen inte har gett den hjälp de behövde. Enligt offren har polisens verksamhet inte haft någon effekt: fallet har kanske inte tagits upp till behandling alls eller så har det inte framskridit eller utretts.

– Respondenterna som hänvisade till upplevelsen av att vara ett offer i vålds- eller sexualbrott var bara 1–2 procent av alla som svarade på den öppna frågan, men deras upplevelser har stor betydelse. De minskade avsevärt förtroendet för polisen, sammanfattar Vuorensyrjä och Rauta.

Varför minskade inte Aarnio-fallet förtroendet för polisen i någon större utsträckning?

I boken ställs också frågan varför medborgarnas förtroende för polisens verksamhet inte blev lidande av det så kallade Aarnio-fallet. Jari Aarnio, tidigare chef för Helsingfors narkotikapolis, dömdes bland annat till ett långt fängelsestraff för flera grova narkotikabrott.

Enligt många respondenter förekommer korruption i Finland i allmänhet – och inom polisen i synnerhet – endast i liten utsträckning. Detta hade respondenterna kommit fram till såväl utifrån sina egna upplevelser som utifrån offentliga uppgifter och jämförande forskningsdata. Även om respondenterna ansåg att Aarnio-fallet var allvarligt och klandervärt, ansåg de att det sannolikt bara rörde sig om ett enskilt fall.

Kärnan i förtroendet för polisen består av många faktorer

En nyckelfaktor i förtroendet för polisen är medborgarnas upplevelse av att polisen är opartisk, behandlar alla lika och möter medborgare och klienter med respekt i dagliga interaktioner. Observationerna upprepas på samma sätt både i den internationella forskningslitteraturen och i den forskning som hänför sig till Finland.

– I vår fortsatta forskning kommer vi att fokusera på sådana förtroendeförklarande faktorer som inte hänför sig till vardagliga möten mellan polisen och medborgarna. Dessa så kallade faktorer på makronivå förklarar till exempel varför medborgarnas förtroende för polisen varierar så mycket i olika länder. Faktorer på mikronivå, såsom växelverkan, förklarar inte i sin helhet skillnaderna, konstaterar Vuorensyrjä och Rauta.

Materialet från polisbarometerundersökningen 2022 samlades in under oktober–december 2022. Av de 8 500 personerna i urvalet svarade 4 044 (47,6 procent) på undersökningen. Polisbarometern är en forskningsserie vars första undersökning genomfördes 1999.

]]>

Ansökan till finskspråkig polisutbildning i fortsättningen endast två gånger per år

Tue, 17 Feb 2026 06:00:00 GMT

Ändringen av ansökningsperioderna träder i kraft från och med nästa ansökningsomgång. Från sommarens ansökningsperiod väljs studerande till de studier som inleds i januari och mars och från vinterns ansökningsperiod till de studier som inleds i augusti och oktober.

– Den finskspråkiga polisutbildningen inleds även i fortsättningen fyra gånger om året, men vi väljer från en ansökningsperiod studerande till två studiestarter. Under ansökningsperioden kan man söka till båda studiestarterna eller enbart till den ena studiestarten, säger chefen för studietjänsterna, kommissarie Johanna Guessous.

Om man söker till båda studiestarterna, ska man på ansökningsblanketten ange vilken studiestart som är det primära valet. Sökanden kan ändra sitt val om den primära inledningstidpunkten så länge som ansökan pågår, men inte längre efter ansökningsperiodens slut. Den som valts till utbildningen kan skjuta upp inledandet av studierna endast av lagstadgade skäl, till exempel på grund av militärtjänst eller föräldraledighet.

Ändringen av ansökningsperioderna gäller endast den finskspråkiga utbildningen. Den svenskspråkiga polis (YH)-utbildningen inleds även i fortsättningen med 1,5 års mellanrum, och det finns en egen ansökan till utbildningen. Ändringen av ansökningsperioderna påverkar inte heller antalet nybörjarplatser.

Överlappande ansökningsprocesser uteblir

År 2026 ordnas sommarens ansökningsperiod i maj–juni och vinterns ansökningsperiod i november–februari. Den första delen av urvalsprovet för sommarens ansökningsperiod är i augusti och den andra delen i oktober. Den första delen av urvalsprovet för vinterns ansökningsperiod ordnas i mars–april och den andra delen i maj.

– Tidigare pågick nästan hela tiden någon del av urvalsprovet, vilket naturligtvis krävde både personal och lokaler. Dessutom kunde en sökande delta i urvalsprovet fyra gånger per år. Det nya systemet belastar mindre både sökande och anordnare av urvalsprovet. Överlappande ansökningsprocesser uteblir när de som antagits till utbildningen får information om studieplatsen innan nästa ansökningsperiod går ut. En stor del av dem som valts till polisutbildning får i fortsättningen också mer tid till exempel för att söka en eventuell studentbostad, säger Johanna Guessous.

– Vi bedömer kontinuerligt hur väl ansökningssystemet fungerar samt andra frågor som gäller antagningen av studerande och gör ändringar när det behövs. Det kommer också att göras vissa ändringar i urvalsprovets innehåll och urvalskriterierna. Vi informerar om dem senare på våren.

]]>

Polamk ordnar urvalsprov för den finskspråkiga polis (YH)-utbildningen som inleds i augusti 2026

Mon, 26 Jan 2026 07:00:00 GMT

Första skedet i urvalsprovet för finskspråkiga polis (YH)-examen ordnas 26–30.1.2026 vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors. Cirka 600 sökande från ansökningsperioden i oktober–november deltar i provet.

– Urvalsprovets första skede omfattar psykologiska tester, ett skriftligt prov och ett fysiskt test i fyra delar. För en enskild sökande pågår urvalsprovsdagen sammanlagt nästan tio timmar, berättar chefen för studietjänsterna, kommissarie Johanna Guessous.

– Alla som uppfyller ansökningskraven kallas till urvalsprovet. Dessa krav är finskt medborgarskap, oförvitlighet, tillräcklig utbildningsbakgrund, lämpligt hälsotillstånd och körkort för kategori B. I urvalsprovet är alla sökande på ”samma startlinje”, det vill säga framgången i provet avgör om man tar sig vidare. Det lönar sig alltså att noggrant förbereda sig på provets alla delområden!

De sökande som klarat sig bäst i det första skedet går vidare till provets andra skede, som ordnas i mars 2026. I det andra skedet genomför sökandena en individuell uppgift och en uppgift i grupp, deltar i en intervju samt gör tester som kompletterar lämplighetsbedömningen.

Lämplighetsbedömningarna ger flest poäng

I urvalsprovet ger lämplighetsbedömningen flest poäng, sammanlagt 50 procent av det totala poängantalet. Det skriftliga provet omfattar 30 procent av det totala poängantalet och det fysiska testet utgör 20 procent.

I urvalsprocessen ingår även en hälsoundersökning, ett narkotikatest, en säkerhetsutredning genomförd av skyddspolisen och intygande av simkunnighet.

De sökande som blir antagna inleder sina polisstudier i augusti 2026.

Information till sökande på webben

Vi har samlat all information om urvalsprovet på vår webbplats på adressen polamk.fi/sv/urvalsprov. Där hittar du bland annat urvalsprovsboken, anvisningar och bedömningsgrunder, videor om det fysiska testet och exempel på uppgifter ur det skriftliga provet.

Den svenskspråkiga polis (YH)-utbildningen börjar med ett och ett halvt års mellanrum. Nästa ansökningsperiod till den svenskspråkiga utbildningen ordnas preliminärt sommaren 2026. Utbildningen inleds preliminärt i augusti 2027.

Mer information om antagningen av studerande: valinnat.polamk@poliisi.f

]]>

Vill du bli polis? Ansökningen till den finskspråkiga utbildningen pågår nu

Wed, 14 Jan 2026 14:27:00 GMT

Polamk deltar inte i den gemensamma ansökan, utan det finns egna ansökningstider och ett eget ansökningssystem för polisutbildningen. I den finskspråkiga utbildningen börjar det vanligtvis en ny grupp i januari, mars, augusti och oktober. Den svenskspråkiga utbildningen inleds med ett och ett halvt års mellanrum och till den söker man separat. Nästa ansökningsperiod till den svenskspråkiga utbildningen ordnas preliminärt sommaren 2026. Utbildningen inleds preliminärt i augusti 2027.

Information om polisutbildningen och ansökningsprocessen finns sammanställd på vår webbplats på adressen polamk.fi/blipolis. På webbplatsen kan du bekanta dig med till exempel ansökningskraven och urvalsprovet. Där hittar du också urvalsprovsboken, exempel på uppgifter i det skriftliga provet och videor från det fysiska testet.

Mer information om ansökan och antagning av studerande: valinnat.polamk@poliisi.fi

]]>

Polisyrkeshögskolans likabehandlings- och jämställdhetsplan har uppdaterats

Mon, 29 Dec 2025 11:54:00 GMT

Likabehandlings- och jämställdhetsplanen är en förbindelse att främja en rättvis, trygg och respektfull verksamhetsmiljö för alla.

Polisyrkeshögskolan följer i sin plan de nationella målen och riktlinjerna inom polisförvaltningen. Polamk skiljer sig dock från andra polisenheter genom att vara en läroanstalt, och lagen ålägger läroanstalter att utarbeta en funktionell likabehandlings- och jämställdhetsplan.

I denna uppdateringsomgång fäste Polamk särskild uppmärksamhet vid målet att öka antalet kvinnor i polisens lednings- och chefsuppgifter. Vid rekrytering av personal används anonym rekrytering vid Polamk, och positiv särbehandling tillämpas i fall där sökande är likvärdiga. Vid rekrytering av studerande strävar man i sin tur efter att säkerställa att personer från olika delar av Finland och med olika bakgrunder söker till polisutbildningen.

Nyheten uppdaterad 3.2.2026: bilaga tillagd.

]]>

Rapport om viltövervakning tillgänglig online

Fri, 19 Dec 2025 08:00:00 GMT

Enligt rapporten kan Finlands nuvarande modell för vilt- och fiskeövervakning upptäcka högst ungefär en tiondel av natur- och vildmarksbrott. Rapporten lyfter fram 14 åtgärder för att förbättra vilt- och fisketillsynen: till exempel skulle ökad finansiering och utnämning av en nationell samordnare göra arbetet mer effektivt.

Rapporten ”Vilt- och fiskeövervakningen i Finland – nulägesbild och utvecklingsbehov” har nu publicerats i Polisyrkeshögskolans publikationsserie och finns tillgänglig online. Rapporten har en sammanfattning på svenska.

]]>