Polamk - Nyheter

Uppföljningsundersökning: Misstankar om korruption i Finland gäller oftast missbruk av medel och information

Wed, 19 Aug 2026 06:57:00 GMT

Polisyrkeshögskolan har publicerat undersökningen Poliisin tietoon tulleet korruptioepäilyt Suomessa 2007–2023 (Korruptionsmisstankar som kommit till polisens kännedom i Finland 2007–2023). Rapporten bygger på polisens brottsanmälningsuppgifter och ger en långsiktig bild av korruption som upptäckts i Finland.

Under den senaste uppföljningsperioden 2019–2023 granskades sammanlagt 741 korruptionsmisstankar. Av dessa var 13 procent relaterade till mutbrott, och denna andel har varit stabil sedan 2007. Merparten av fallen gällde andra former av korruption, såsom missbruk av medel, missbruk av affärshemligheter och annan information samt otillbörligt utnyttjande av tjänsteuppgifter.

– När man talar om korruption riktas uppmärksamheten ofta mot mutbrott, men vår undersökning visar att de misstankar om korruption som kommer till polisens kännedom till största delen handlar om andra typer av företeelser. Särskilt missbruk av medel och information i arbetslivet framträder tydligt i materialet, säger specialforskare Vesa Muttilainen vid Polisyrkeshögskolan.

Korruptionsmisstankarna koncentreras till det vardagliga arbetslivet

De vanligaste otillbörliga förmånerna kopplade till korruption var pengar och information. Pengar var den enda förmånen i över en tredjedel av fallen och information i drygt en fjärdedel av fallen. Företag var den vanligaste parten i korruptionsmisstankarna, och i mer än hälften av fallen var ett företag inblandat.

Missbruk av medel utgjorde nästan en tredjedel av alla korruptionsmisstankar. I dessa fall misstänktes en anställd, chef eller annan person i ansvarsställning ha använt organisationens tillgångar eller egendom för egen vinning. Den näst vanligaste formen var missbruk av information av ekonomiska skäl, där exempelvis företags affärshemligheter eller kunduppgifter användes i konkurrerande verksamhet.

Undersökningen innehåller också kortfattade beskrivningar av 156 fall som slumpmässigt valdes ut ur materialet från 2019–2023. Utifrån dessa framträder den korruption som kommit till polisens kännedom framför allt som splittrad vardagskorruption i olika typer av organisationer i samhället. Däremot framkommer i mindre utsträckning former av strukturell korruption, såsom informella ”gubbnätverk” eller informella beslutsstrukturer.

Fall påträffades bland annat inom byggbranschen, hälso- och sjukvården, utbildningssektorn, kommunerna, säkerhetsmyndigheterna, politiken och föreningsverksamheten. Materialet innehöll även korruptionsmisstankar kopplade till polisens verksamhet, såsom olovlig informationssökning och utnyttjande av tjänsteställning för privata ändamål.

Viktigt att identifiera korruption utanför mutbrott

Den som oftast anmälde en korruptionsmisstanke till polisen var en person som själv varit inblandad i fallet. Andelen anmälningar från utomstående har dock ökat. Undersökningen identifierade också förändringar i handläggningen av korruptionsmisstankar. Under perioden 2019–2023 gick mindre än hälften av fallen vidare till åtalsprövning, och denna andel har minskat kontinuerligt. De misstänkta personerna var typiskt män, medelålders, finska medborgare samt tjänstemän på högre nivå eller arbetstagare.

Enligt forskarna är det viktigt att i arbetet mot korruption uppmärksamma både befogenheter att hantera pengar och information samt vissa särskilda situationer, såsom uppsägningar och konkurser. Identifieringen av korruption skulle också kunna förbättras genom att utveckla kompetensen hos myndigheter och andra organisationer samt öka medborgarnas medvetenhet.

– Det är särskilt viktigt att identifiera former av korruption utanför mutbrott, såsom missbruk av medel, missbruk av information, jäv och annat missbruk av en ansvarsfull ställning, säger specialforskare Vesa Muttilainen.

Även en utveckling av uppföljningen av korruptionsmisstankar skulle stödja bekämpningen av fenomenet. Det vore viktigt att i större utsträckning än idag använda forskningsbaserad kunskap som en del av den nationella lägesbilden över korruption.

Översättningsutkastet har tagits fram med hjälp av artificiell intelligens och granskats av en expert.

]]>

Cirka 900 deltagare väntas till de förnyade urvalsproven

Thu, 13 Aug 2026 10:38:00 GMT

Urvalsprovets första skede för den finskspråkiga polisutbildningen (YH) ordnas vid Polisyrkeshögskolan den 10–19 augusti 2026. Cirka 900 deltagare väntas delta i proven.
Genom ansökan väljs studerande till de finskspråkiga polisutbildningar som inleds i januari och mars 2027.

Vid urvalsproven används nu för första gången de urvalsgrunder som förnyades i våras. Förändringarna innebar mindre justeringar i delproven och poängsättningen. Bland annat kompletterades de fysiska testen med ett test av öga-hand-koordination och provtiden för det skriftliga provet förkortades.

– Lämplighet för polisyrket är fortfarande den viktigaste delen av antagningen, och inom lämplighetsbedömningen delas hälften av urvalsprovets totalpoäng ut. Den näst viktigaste delen är det skriftliga provet, där vi har förkortat provtiden och preciserat bedömningen för att i högre grad betona förståelsen av materialet och uppgiftsbeskrivningen. För de fysiska testen delas 20 procent av poängen ut, och där har vi bland annat lagt till ett helt nytt deltest för motoriska färdigheter, berättar chefen för studietjänsterna, kommissarie Johanna Guessous.

Det nya testet av öga-hand-koordination mäter motoriska färdigheter som är viktiga i polisyrket. I testet kastar deltagaren en boll mot en vägg och fångar den samtidigt som hen tar ett steg.

– Att kasta bollen var svårare än jag hade väntat mig, trots att jag hade övat på det, kommenterade en av de sökande.

Trots att urvalsprovsdagen är lång och krävande har stämningen varit positiv. Även förändringarna i urvalsproven har tagits emot väl bland de sökande.

– Den här gången var jag inte lika nervös, och jag lyckades förbättra mitt resultat jämfört med förra gången, sade en sökande som deltagit i urvalsproven även tidigare.

I urvalsprovet står alla sökande på samma linje, det vill säga framgången i provet avgör. De sökande som lyckas bäst i urvalsprovets första skede går vidare till det andra skedet, som omfattar psykologiska test, gruppuppgift och personlig intervju.

Till urvalsprocessen hör också hälsoundersökning, narkotikatest, säkerhetsutredning av skyddspolisen samt intyg om simkunnighet.

Urvalsprovets första skede för den svenskspråkiga polisutbildningen ordnas den 4 september 2026 vid Polisyrkeshögskolan. Genom ansökan väljs studerande till utbildningen som inleds i augusti 2027. Under den ansökningsomgång som just avslutats noterades ett rekordantal sökande: 173 personer sökte till den svenskspråkiga polisutbildningen.

Översättningen är gjord med hjälp av artificiell intelligens.

]]>

På Polisens dag den 29 augusti ordnas evenemang på Polismuseet

Tue, 04 Aug 2026 09:44:00 GMT

Välkommen till Hervanta i Tammerfors lördagen den 29 augusti klockan 12–17 för att prata med poliser och polisstuderande. Kom och se till exempel en polismotorcykel och polisfyrhjuling och olika bilar. På plats finns också polishästar! Under dagen kan du se polishundarnas uppvisning och kanske spela med en spelpolis. Dessutom ordnar museet flera avgiftsfria guidningar till utställningen Konstbrott och förfalskningar (guidningar på finska).

Mer information på webbplatsen poliisimuseo.fi/sv/evenemang.

Evenemanget i Hervanta i Tammerfors ordnas av Polismuseet, Polisyrkeshögskolan och Polisinrättningen i Inre Finland.

]]>

Polisutbildningens läroplan bygger nu på arbetslivsorienterade fall

Tue, 04 Aug 2026 07:38:00 GMT

En ny modulbaserad läroplan har tagits i bruk i augusti inom polisexamen (YH). Studierna består av sammanhängande kompetenshelheter i stället för fristående studieavsnitt, och lärandet knyts till arbetslivsorienterade fall. I modulen ”Polisen i fält och utredning” studeras till exempel övervaknings- och larmverksamhet, straffrätt och brottsutredning, psykologi samt svenska genom praktiskt inriktade situationer.

– Examens omfattning är fortfarande 180 studiepoäng. Under de första ett och ett halvt åren genomför den polisstuderande grundstudier och en del av yrkesstudierna. Därefter följer en avlönad praktik vid en polisenhet som pågår i knappt ett år. Efter praktiken fokuserar studierna på att skriva examensarbetet, berättar Polisyrkeshögskolans utbildnings- och forskningsdirektör Pasi Kemppainen.

99 nya studerande valdes till augustistarten

Polamks läsårsöppning firades den 3 augusti vid en gemensam tillställning. I augusti inleddes årets tredje finskspråkiga polisutbildning, till vilken 99 nya studerande antogs. Den finskspråkiga polisexamen (YH) har fyra starter per år: i januari, mars, augusti och oktober. Sammanlagt finns det 375 nybörjarplatser inom polisutbildningen år 2026. Den svenskspråkiga utbildningen startar med cirka ett och ett halvt års mellanrum, och nästa utbildning inleds hösten 2027.

]]>

Renoveringen av Polisyrkeshögskolans studentbostäder inleds hösten 2026

Tue, 07 Jul 2026 05:53:00 GMT

Senatfastigheter inleder renoveringen av två studentbostadsbyggnader på Polisyrkeshögskolans campusområde hösten 2026. Byggarbetena beräknas vara färdiga före utgången av 2027.

Projektet säkerställer även i fortsättningen sunda och trygga boendeförhållanden i studentbostäderna samt förbättrar lokalernas användbarhet.

– Studentbostadsverksamheten har en mycket viktig betydelse för Polisyrkeshögskolans verksamhet, dess studenter och den gemenskap som byggs upp på campus. Dessutom har den minst lika stor betydelse ur polisväsendets perspektiv. Möjligheten att erbjuda studerande moderna boendelösningar till ett konkurrenskraftigt pris är en betydande styrka när det gäller att öka polisyrkets attraktionskraft och främja rekryteringen av studerande, säger Polisyrkeshögskolans förvaltningsdirektör Pirkka Kuusela.

Den första etappens renoveringar är en del av Polisyrkeshögskolans utvecklingsprogram för studentbostadsverksamheten som genomförs under åren 2026–2032. Enligt den preliminära planen omfattar helheten renovering av fyra studentbostadsbyggnader, uppförandet av minst en ny byggnad samt ersättande av de övningsutrymmen som funnits i ett radhus som tidigare använts som utbildningslokal, på ett sätt som planeras närmare i ett senare skede.

]]>

Polisutbildningen ger färdigheter för många slags karriärvägar - sök nu!

Tue, 23 Jun 2026 07:32:00 GMT

Polamk söker nya studeranden till den svenskspråkiga polisutbildningen som börjar i augusti 2027. Ansökningstiden till polis (YH)-examen är 23.6–4.8.2026. Polamk deltar inte i den gemensamma ansökan, utan det finns egna ansökningstider och ett eget ansökningssystem för polisutbildningen.

En examen – många karriärvägar

I Finland avlägger alla poliser en yrkeshögskoleexamen. Studierna tar cirka tre år och inkluderar cirka ett års avlönad praktik. Under praktiken arbetar den studerande i tjänst som yngre konstapel vid en polisinrättning.

– Polis (YH)-examen är en så kallad allmän polisexamen, vilket betyder att grundutbildningen ger beredskap både för övervaknings- och larmverksamhet samt för brottsutredning. Finland har det lägsta antalet poliser per invånare i Norden, vilket gör det viktigt att polisen har kompetens att utföra många olika typer av uppdrag, säger Johanna Guessous, kommissarie och chef för studerandeservicen vid Polisyrkeshögskolan.

Under arbetskarriären finns det möjlighet att vidareutbilda sig inom någon av polisyrkets många specialområden.

– Det finns många möjliga karriärvägar inom polisen, och därför söker vi redan till grundutbildningen personer med varierande färdigheter. Det är tydligt att till exempel utredning av cyberbrott och arbete som polisens hundförare kräver olika egenskaper, beskriver Johanna Guessous.

Så testas de sökande till polisutbildningen

Under sommarens ansökningsperiod tillämpas de i april uppdaterade urvalsgrunderna för första gången. I dem har poängsättningen i urvalsprovet och de färdigheter som bedöms preciserats.

Antagningen till polisutbildningen sker genom ett tvåstegsurvalsprov, där den tyngst vägande delen är bedömningen av lämplighet för yrket. Lämpligheten mäts med psykologiska tester, intervju och gruppuppgift. I dessa bedöms bland annat den sökandes samarbets- och informationsbearbetningsförmåga, ansvarstagande samt psykisk stabilitet.

Dessutom ska den sökande avlägga ett skriftligt prov samt fysiska tester. Det skriftliga provets andel av urvalsprovet är 30 procent och de fysiska testernas 20 procent.
Information om ansökningskrav, urvalsprovets delområden och deras poängsättning finns på Polisyrkeshögskolans webbplats polamk.fi/sv/bli-polis-yh.

]]>

Polamks rykte fortsätter att vara på en god nivå

Tue, 16 Jun 2026 09:45:00 GMT

Undersökningen Luottamus&Maine kartlade anseendet för 24 finländska yrkeshögskolor bland allmänheten i mars 2026. Polamk placerar sig på en delad andra plats i undersökningen.

I undersökningen bedömde respondenterna påståenden bland annat om organisationens ansvarstagande och arbetsgivarimage på en skala från 1 till 5. Bedömningarna av de olika delområdena bildar organisationens sammanlagda anseendebetyg. Polamks anseendebetyg var 3,67. Den starkaste anseendefaktorn är Polamks produkter och tjänster, med ett sammanlagt betyg på 3,89, samt ansvarstagande med ett sammanlagt betyg på 3,84.

– Ett starkt rykte visar på stöd från intressentgrupperna. Det viktigaste är naturligtvis att våra produkter, det vill säga polisutbildningen, upplevs fungera väl av medborgarna och att vi anses tjäna samhället på rätt sätt, säger rektor Marko Laitinen.

I undersökningen Luottamus&Maine 2026 utvärderades 24 finländska yrkeshögskolor enligt en undersökningsmodell där yrkeshögskolans anseendebetyg bildas som ett genomsnitt av åtta olika delområden. Datainsamlingen genomfördes med en elektronisk enkät i mars 2026, och totalt deltog 5 036 respondenter. Målgruppen bestod av finländare i åldern 15–65 år, och urvalet har viktats för att vara representativt för befolkningen. Undersökningen genomfördes av Reputation and Trust Analytics Oy.

]]>

De personer som avlagt examen polis (YH) avlägger den etiska eden

Wed, 03 Jun 2026 09:25:00 GMT

Majoriteten av poliserna som avlägger eden har tagit sin examen 2025 och 2026.

I eden lovar poliserna bland annat att respektera varje individs människovärde och rättigheter samt att uppföra sig rättvist och hjälpsamt. Eden är inte juridiskt bindande, men med den vill man betona ansvarsfullheten i polisyrket. Polisen har en lång tradition av den etiska eden: festen ägde rum för första gången år 2001.

]]>

Nästa år 350 nybörjarplatser i polis (YH)-utbildningen

Tue, 02 Jun 2026 09:13:00 GMT

Nybörjarplatserna för år 2027 är fördelade enligt utbildningens starttidpunkt på följande sätt:

januari: 100 nybörjarplatser
mars: 75 nybörjarplatser
augusti: 75 nybörjarplatser för studier på finska och 25 nybörjarplatser för studier på svenska
oktober: 75 nybörjarplatser

Utbildningar som börjar i januari och augusti har vanligtvis fler sökande än utbildningar som börjar i mars och oktober. Därför reserveras fler nybörjarplatser till dessa starter, vilket också säkerställer ett tillräckligt antal studerande som uppfyller antagningskriterierna.

Antalet nybörjarplatser baserar sig på Polisyrkeshögskolans och Polisstyrelsens bedömning av vilken nivå som behövs för att även i fortsättningen garantera det antal poliser som anges i regeringsprogrammet. I bedömningen har man bland annat beaktat pensionsavgångarnas inverkan. Dessutom kräver den nuvarande säkerhetssituationen beredskap för att ytterligare öka antalet poliser.

]]>

Undersökning: Nätbedrägerierna ökar snabbt, men det går att bekämpa dem

Thu, 28 May 2026 07:48:00 GMT

Enligt en färsk undersökning handlar det inte längre om enstaka bedrägerier utan om en omfattande, snabbt föränderlig och internationell brottslighet som riktar sig mot vanliga medborgare, företag och hela det digitala samhällets funktion. Samtidigt är rapportens huvudbudskap hoppfullt: nätbedrägerier är inte ett okontrollerbart fenomen, utan de kan minskas avsevärt om man satsar på att bekämpa dem.

Tre huvudbudskap kan lyftas fram ur forskningsrapporten.

Det lönar sig att satsa på tekniska bekämpningsmetoder. I Finland har man redan goda erfarenheter av att effektivt stoppa bedrägerisamtal och -meddelanden samt trafik som leder till falska webbplatser redan innan någon skada uppstår. Det är just de tekniska lösningar som riktar sig mot brottsmiljön som är de mest lovande förebyggande åtgärderna, eftersom de gör det svårare att begå brott utan att ansvaret enbart läggs på medborgaren. Exempel på detta är bland annat blockering av telefonsamtal eller webbplatser.

Snabbhet är avgörande. Vid nätbedrägerier överförs vinningen av brottet ofta vidare inom några minuter eller några timmar. Detta händer ofta kvällstid, om nätterna och på helgerna. Rapporten betonar att bekämpningens effektivitet beror på hur snabbt banker, polisen och centralen för utredning av penningtvätt kan samarbeta. Därför rekommenderas det i rapporten en åtgärdskedja dygnet runt för allvarliga bedrägerifall samt ett nationellt bedrägericentrum som skulle kunna reagera på akuta situationer utan dröjsmål.

Hela kedjan måste delta i bekämpningen. Nätbedrägerier börjar oftast inte på banken, utan till exempel genom ett telefonsamtal, ett SMS, en sökmotor, sociala medier eller en webbplattform. Därför kan inte enbart polisen eller bankerna ansvara för bekämpningen. En effektiv bekämpning kräver att myndigheter, banker, teleoperatörer, digitala plattformar och organisationer deltar i bekämpningen. Det är först när hela kedjan samverkar som man kan förebygga brott, stoppa penningflöden snabbt och skydda medborgare bättre än i dag.

– Nätbedrägerier är ett allvarligt och växande problem, men de går att bekämpa. I Finland finns det redan belägg för att tekniska bekämpningsmetoder fungerar. Nu behövs det snabbare ingrepp och ett samarbete som omfattar hela brottskedjan, säger Panu Kalmi, professor i ekonomi vid Vasa universitet, som har lett projektet.

I rapporten betonas att det inte bara handlar om brottslighet utan också om tilliten till det digitala samhället. Om man inte får bukt med nätbedrägerierna undergräver de medborgarnas trygghetskänsla och deras vilja att använda digitala tjänster. Om bekämpningen däremot stärks på ett konsekvent sätt kan Finland både minska vinningen av brott som hamnar i brottslingarnas händer och öka medborgarnas förtroende för att det är tryggt att utföra ärenden i den digitala miljön.

Rapporten har utarbetats i samarbete mellan forskare vid Vasa universitet, Polisyrkeshögskolan och Pellervon taloustutkimus PTT.

]]>

Polamks verksamhetsmodell för öppen vetenskap och forskning har uppdaterats

Wed, 27 May 2026 11:31:00 GMT

Den nationella deklarationen om öppen vetenskap och forskning för högskolor fastställdes nyligen för perioden 2025–2030, och Polamk är en av många finländska forskningsaktörer som undertecknat deklarationen. Deklarationen tar särskilt hänsyn till den snabbt föränderliga geopolitiska miljön och de säkerhetsfrågor som uppstått i dess spår.

Även vid Polamk kräver förändringarna i verksamhetsmiljön en översyn av principerna och praxis för öppen vetenskap. Ur forskningssäkerhetssynpunkt måste man till exempel säkerställa att forskningsverksamheten inte äventyrar individers, samhällets eller organisationens säkerhet. Öppenhet och säkerhet stöder varandra, men det kan finnas spänningsförhållanden mellan dem som måste identifieras och hanteras.

Med tanke på Polamks dubbla roll som högskola och polisenhet är det särskilt viktigt att samla principerna och praxis för öppenhet i en praktiskt inriktad verksamhetsmodell, enligt chefen för FoU-verksamheten, kommissarie Juha-Matti Huhta.

– Vår verksamhetsmodell för öppen vetenskap och forskning omfattar alla Polamks funktioner och granskar öppenhet ur perspektiven organisationskultur, data, metoder, publicering och lärande kopplat till forskning. I modellen beaktar vi vår dubbla roll, och i Polamks roll som polisenhet sätter säkerheten särskilda ramar för öppenheten som styr vår verksamhet, konstaterar Huhta.

Planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av åtgärder för öppen vetenskap har integrerats i Polamks kvalitetssystem, säger ordföranden för arbetsgruppen för öppen vetenskap och forskning, specialforskare Terhi Kankaanranta.

– Med hjälp av kvalitetssystemets verktyg identifierar vi hur öppenheten förverkligas inom olika delar av Polamks verksamhet och var det behövs nya lösningar eller förstärkningar. Utvecklingen av vår verksamhet stöds också av en nationell uppföljning riktad till forskningssamfund som pågår just nu. Den uppföljning som genomförs med några års mellanrum visar hur målen i den nationella deklarationen och riktlinjerna förverkligas vid Polamk, berättar Kankaanranta.

]]>

Måttligt ökad organiserad brottslighet i Finland

Fri, 08 May 2026 12:01:00 GMT

Utvecklingen inom den organiserade brottsligheten kännetecknas av internationalisering, ökad nätverksbaserad brottslighet samt en starkare närvaro av svenska kriminella nätverk i Finland. Även olika former av kriminell ekonomi och beställningsbrott väcker oro.

I en studie som genomfördes i samarbete mellan Helsingfors universitet och Polisyrkeshögskolan utreddes vad organiserad brottslighet i Finland innebär år 2026 och vad den kännetecknas av.

Forskningsresultaten visar att den organiserade brottsligheten förändras och kan hota samhällets stabilitet om den breder ut sig.

– För att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet krävs ett omfattande samarbete mellan olika myndigheter och aktörer samt ett utbyte av aktuell information om fenomenet, säger forskardoktor Emma Villman vid Helsingfors universitet.

Lösare kriminella sammanslutningar allt vanligare

Enligt lägesbilden har den organiserade brottsligheten blivit mer mångfacetterad. Myndigheterna talar allt oftare om kriminella nätverk, som förutom motorcykelgäng också omfattar olika typer av kriminella organisationer och sammanslutningar.

– Utvecklingen mot lösare kriminella sammanslutningar framgick särskilt tydligt när lägesbilden utarbetades. En sådan utveckling gör det svårare för polisen och andra myndigheter att identifiera organiserad brottslighet och hantera den inom rättssystemet.

Erfarenheter från andra nordiska och europeiska länder visar att den organiserade brottsligheten håller på att förändras: den hotar samhällets stabilitet successivt, flyttar i allt högre grad ut på nätet, och AI och annan ny teknik driver utvecklingen framåt i snabb takt.

– Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande till sin natur, vilket innebär att den internationella utvecklingen även påverkar Finland. Därför är det viktigt att bereda sig för nya former av organiserad brottslighet, så att den kan bekämpas effektivt, säger Vesa Muttilainen, specialforskare vid Polisyrkeshögskolan.

Finlands strategi för bekämpning av organiserad brottslighet uppdaterades 2025, med fokus på behovet att öka kunskapen om kriminella aktörer och fenomen. Studien är en del av detta arbete, och avsikten är att framöver publicera lägesbilden med jämna mellanrum.

Syftet med studien var att skapa en helhetsbild av trender, brottsfenomen och aktörer inom den organiserade brottsligheten genom att utnyttja tidigare forskning, indikatorer och myndighetsinformation. I studien ingick också en enkät som riktade sig till olika myndigheter, organisationer, intressebevakare och företag.

]]>

Sommarens ansökningsperiod till polisutbildningen inleds

Mon, 04 May 2026 07:13:00 GMT

Polisyrkeshögskolans sommaransökan pågår 4.5–17.6.2026. I denna ansökan antas studerande till finskspråkiga utbildningar som inleds i januari och mars 2027.

Polamk deltar inte i den gemensamma ansökan, utan det finns egna ansökningstider och ett eget ansökningssystem för polisutbildningen.

I den finskspråkiga utbildningen börjar det vanligtvis en ny grupp i januari, mars, augusti och oktober. Den svenskspråkiga utbildningen inleds nästa gång i augusti 2027, och dess ansökningsperiod är 23.6–4.8.2026.

En examen – många karriärvägar

– Examen Polis (YH) är en så kallad allmän polisexamen, vilket betyder att grundutbildningen ger beredskap både för övervaknings- och larmverksamhet samt för brottsutredning. Finland har det lägsta antalet poliser per invånare i Norden, vilket gör det viktigt att polisen har kompetens att utföra många olika typer av uppdrag, säger Johanna Guessous, kommissarie och chef för studerandeservicen vid Polisyrkeshögskolan.

Under arbetskarriären finns det möjlighet att vidareutbilda sig inom någon av polisyrkets många specialområden.

Så testas de sökande till polisutbildningen

Under sommarens ansökningsperiod tillämpas de i april uppdaterade urvalsgrunderna för första gången. I dem har poängsättningen i urvalsprovet och de färdigheter som bedöms preciserats.

Dessutom ska den sökande avlägga ett skriftligt prov samt fysiska tester. Det skriftliga provets andel av urvalsprovet är 30 procent och de fysiska testernas 20 procent.

Information om ansökningskrav, urvalsprovets delområden och deras poängsättning finns på Polisyrkeshögskolans webbplats Bli polis (YH) - Polisyrkeshögskolan.

]]>

Ändringar i urvalsprovets delprov och poängsättning från och med sommarens ansökningsomgång

Tue, 28 Apr 2026 07:40:00 GMT

Lämplighetsbedömningen är fortfarande den viktigaste delen av urvalsprovet: den står för 50 procent av de totala poängen. I bedömningen utvärderas bland annat sökandens förmåga till interaktion och samarbete, psykiska stabilitet och återhämtningsförmåga samt förmåga till informationsbearbetning och problemlösning. Metoderna består av psykologiska tester, intervju och gruppuppgift.

– Lämplighet för yrket är den viktigaste aspekten vid antagningen. Vi har nu preciserat och tydliggjort vilka färdigheter som bedöms. De färdigheter som krävs av en bra polis har delats in i sex områden, vilka vi har utformat med hjälp av forskningsdata, synpunkter från polisenheter och jämförelsedata från polisutbildningar i andra länder, berättar Johanna Guessous, kommissarie och chef för studietjänsterna.

Läsförmågans betydelse ökar i den artificiella intelligensens era

Den näst viktigaste delen av urvalsprovet är även i fortsättningen det skriftliga provet, som står för 30 procent av de totala poängen. Bedömningskriterierna har preciserats: förmågan att producera tydliga och precisa texter är fortfarande viktigt, men i framtiden kommer bedömningen att lägga större vikt vid förståelsen av materialet och uppgiftsformuleringen.

– Utvecklingen inom artificiell intelligens påverkar även polisens arbete och utbildning. Polisen måste kunna skriva tydligt, men kritisk läsförmåga blir allt viktigare i dessa tider, beskriver Johanna Guessous.

Ett nytt delprov mäter koordinationsförmågan mellan öga och hand

Ett helt nytt inslag har lagts till i det fysiska testet i urvalsprovet. De motoriska färdigheter som är viktiga i polisyrket mäts genom ett bollkastningsprov, där man kan få en extrapoäng, men ett misslyckande leder inte till att man blir underkänd. Små ändringar har gjorts i poängsättningen för delproven i uthållighet och koordinationsprovet i det fysiska testet.

Det fysiska testet har den lägsta vikten i provet, 20 procent. Det inleder dock sökandens urvalsprovdag, och om man får noll poäng i två delprov avbryts urvalsprovet.

– I det fysiska provet utvärderas om sökanden har förutsättningar att klara polisutbildningen. Under utbildningen tränas den fysiska konditionen och proven blir svårare. Urvalsprovets tester och poängsättning granskas i förhållande till yrkets föränderliga krav, men även trender på befolkningsnivå måste beaktas. Till exempel syns försämringen av uthålligheten i våra provresultat på lång sikt, berättar Johanna Guessous.

Ansökan till polisutbildningen sker två gånger om året. Sommarens ansökningsperiod till den finskspråkiga utbildningen infaller i år den 4 maj–17 juni, och ur ansökarna väljs studerande ut till utbildningarna som inleds i januari och mars 2027. Ansökningskrav, urvalskriterier och beskrivningar av delproven i urvalsprovet med poängsättning finns på webbplatsen polamk.fi/blipolis.

]]>

Organiserad brottslighet försöker påverka rättsväsendets myndigheter i Norden

Fri, 17 Apr 2026 08:35:00 GMT

Organiserade kriminella nätverk försöker påverka poliser, fängelsepersonal och andra myndighetspersoner inom rättsväsendet i alla nordiska länder genom hot och påtryckningar. Det här framkommer av en studie
Opens in a new tab som gjorts vid Helsingfors universitet och Polisyrkeshögskolan. Fenomenets omfattning varierar dock mellan länderna, och bristen på systematisk information försvårar en samlad bedömning – Sverige utgör här ett undantag.

Studien visar dessutom att de metoder som används ofta är mer subtila än man skulle tro och därmed svåra att upptäcka och bevisa. En gemensam utmaning i alla nordiska länder är att endast en liten del av dessa brott polisanmäls och behandlas i rättssystemet.

– Den organiserade brottslighetens arbetsmetoder har förändrats så att otillåten påverkan har blivit ett allt viktigare verktyg. Om denna risk inte identifieras tillräckligt väl, äventyras både rättssystemets funktion och medborgarnas förtroende för det, säger forskardoktor Emma Villman vid Helsingfors universitet.

Finland sticker ut i nordisk jämförelse

Finland skiljer sig från de övriga nordiska länderna på två sätt: straffen för brott mot tjänstemän är i genomsnitt lindrigare, och den finska lagstiftningen erkänner inte vissa yrkesgrupper som föremål för särskilt skydd.

– Det är viktigt att Finland tar lärdom av Sverige. Sveriges satsningar på ökad medvetenhet och stärkande av organisationers motståndskraft är konkreta exempel på hur fenomenet kan motverkas, konstaterar Villman.

Hotet sträcker sig bortom rättsväsendet

Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt och växande hot mot samhället, eftersom den använder otillåten påverkan och korruption som arbetsmetoder. Detta hot gäller inte enbart rättsväsendets myndigheter utan även andra myndigheter, företag och organisationer.

På grund av den negativa utvecklingen behövs tydliga och proportionerliga åtgärder för att skydda våra myndigheter och bevara ett transparent rättssystem. Ytterligare studier behövs för att mer ingående bedöma fenomenets omfattning och innehåll. Detta förutsätter bättre tillgång till jämförbar information om fenomenet.

Forskningsresultaten har publicerats i en TemaNord-publikation. Studien är en del av ett större projekt som handlar om organiserad brottslighets påverkansmekanismer i Norden.

]]>

Två nya skribenter börjar på spalten Polisstuderande bloggar

Thu, 26 Mar 2026 08:29:00 GMT

De nya bloggarna Isabella och Oskar inledde sina studier vid Polamk i januari 2026. Isabella är 23 år gammal och kommer från Nagu. Hon har tidigare studerat vid Åbo Akademi och våren 2025 blev hon utexaminerad farmaceut. Oskar, 32, är hemma från Iniö. Innan polisstudierna har han studerat till fartygselektriker och därefter jobbat inom flera olika områden både till sjöss och iland.

I bloggspalten Polisstuderande bloggar kan du följa med Isabellas och Oskars resa till polis. Av de första blogginläggen framgår bland annat vilka tankar Oskar hade efter Polamks urvalsprov och vad som hände Isabella mitt under urvalsprovets koordinationsprov. Välkommen med!

Läs Isabellas blogginlägg: Ett steg närmare drömmen att bli polis!

Läs Oskars blogginlägg: Genom dörrarna till Polisyrkeshögskolan

]]>

Projektet Kyberosake förnyade utbildningen inom bekämpning av cyberbrott så att den motsvarar dagens krav

Thu, 19 Mar 2026 07:30:00 GMT

Kompetensbehoven inom den moderna cyberbrottsbekämpningen tillgodosågs i samarbete mellan Polisyrkeshögskolan (Polamk) och Jyväskylä yrkeshögskola (Jamk) när utbildningen inom cyberbrottsbekämpningen för myndigheter i arbetslivet började utvecklas inom ramen för projektet Kyberosake som medfinansierades med medel ur Europeiska unionens fond för inre säkerhet.

– I utgångsläget var cyberbrottsligheten och de digitala verksamhetsmiljöerna redan vardag inom brottsbekämpningen, men kompetensbehovet hade ökat snabbt: utredningsprocesserna, de tekniska metoderna och brottslingarnas metoder utvecklas ständigt. Det behövdes en utbildningshelhet som samlar kompetenskraven inom den moderna cyberbrottsbekämpningen och stöder polisens och andra myndigheters praktiska arbete samt samarbetet med andra aktörer, säger Tomislav Kukulj, specialsakkunnig hos Polamk.

Över 1 500 myndighetspersoner deltog i den uppdaterade utbildningen inom cyberbrottsbekämpning under projektets gång, som fokuserade på centrala delområden inom cyberbrottsbekämpningen. Tre till sex månader efter det att utbildningen avslutades uppgav nästan alla av de som svarade på uppföljningsenkäterna om utbildningarna att de använde färdigheter och kompetens som de förvärvat genom utbildningarna i sitt arbete. Utbildningarna upplevdes vara aktuella och nyttiga, och särskilt uppskattades utbildningens pragmatism i kombination med en synvinkel som lämpar sig för myndighetsmiljöer samt aktuell och högkvalitativ undervisning.

Förmågan att identifiera och bekämpa cyberbrott förbättrades

Tack vare kartläggningarna av utbildningsbehoven under projektet identifierades myndigheternas kompetensunderskott på ett mer täckande sätt än tidigare och uppdaterade utbildningsinnehåll kunde riktas till de verkliga behoven.

– Projektet resulterade i en mer ändamålsenlig utbildningshelhet som bättre motsvarar det praktiska arbetet. Myndigheternas förmåga att identifiera och bekämpa brottsliga fenomen i cyberomgivningen förbättrades, berättar projektkoordinator Noora Järvensivu från Polamk.
Under det treåriga projektet utvecklades dessutom det internationella samarbetet, testades myndigheternas färdigheter genom en cyberövning och undersöktes utnyttjandet av artificiell intelligens i bekämpningen av cyberbrottslighet.

– Cyberbrottsligheten och utbildningsbehovet i anslutning till den är också globalt, så utbildningssamarbetet mellan utländska myndigheter har varit medvetet och eftersträvansvärt. Gemensamma intressen samt överlappande utbildningsbehov och kompetensmål har varit uppenbara, så samarbete och internationell kompetensutveckling har till alla delar varit förnuftigt och effektivt med tanke på resurserna, säger Toni Kranz, specialsakkunnig vid Polamk.

– Det finns mycket strikta ramar för användningen av artificiell intelligens, och inom dem ska myndigheterna agera. Det är också mycket viktigt att myndigheterna är uppdaterade om hur brottslingar kan utnyttja ny teknik. Även dessa faktorer kartlades inom ramen för projektet, säger sakkunnig Vesa Vertainen från Jamk.

Projektet Kyberosake resulterar i ny kompetens

Den nya kompetens som projektet Kyberosake möjliggör tillgodoser direkt behovet av att stärka polisens och andra myndigheters förmåga att

reagera snabbare och effektivare på cyberbrott
högkvalitativ utredning av cyberbrott i situationer där det centrala beviset är digitalt bevismaterial
kombinera tekniskt kunnande med straffprocessen (lagstiftning, befogenheter, etik)
utnyttja moderna verktyg och metoder i en snabbt föränderlig omvärld
förbättra den övergripande kompetensen inom cyberbrottsbekämpning både på lokal och på nationell nivå
förbättra det internationella samarbetet och kompatibiliteten i bekämpningen av gränsöverskridande cyberbrottslighet

De resultat som presenteras i artikeln är resultaten av projektet Kyberosake. Projektet har medfinansierats med medel ur Europeiska unionens fond för inre säkerhet (Internal Security Fund, ISF). I projektet samarbetar Jyväskylä yrkeshögskola (Jamk) och Polisyrkeshögskolan med målet att uppdatera, utveckla och genomföra specialiseringsutbildningen inom cyberbrottsbekämpning.

]]>

Nytt i den finskspråkiga bloggspalten: hälsningar från Erasmus+ -utbytet i Slovenien

Tue, 17 Mar 2026 09:25:00 GMT

Visste du att yrkeshögskolestuderande vid Polamk kan åka på utbyte utomlands? Polisstuderande Alviina Majamaa tillbringar våren på Erasmus+ -utbyte i Slovenien. Alviina inledde sina studier vid Polamk i januari 2025, vilket innebär att hon har studerat i drygt ett år innan avfärden.

Läsarna av bloggen på Polamks webbplats får följa med hur Alviina har det under utbytet. Välkommen med till Ljubljana!

Alviina skriver på finska i bloggspalten. På vår webbplats finns också en svenskspråkig bloggspalt där du hittar texter som skrivits av studerande inom den svenskspråkiga polisutbildningen.

]]>

Ett lärdomsprov vid Polamk har belönats

Mon, 16 Mar 2026 07:46:00 GMT

Djurhållningsförbud kan spela en betydande roll i förebyggandet av djurskyddsbrott, men övervakningen är i nuläget splittrad och utmanande. Renée Meller, som undersökt ämnet i sitt lärdomsprov, förtydligar vilka utmaningar det handlar om:

– De centrala utmaningarna är lagstiftningens begränsningar särskilt inom hemfridens område, brister i djurhållningsförbudsregistret och informationsflödet, varierande utbildning och anvisningar samt avsaknaden av gemensamma verksamhetsmodeller.

Handboken stöder praktiskt arbete – åtgärdsförslag för vidare utveckling

För sitt lärdomsprov intervjuade Meller tillsynsveterinärer och poliser från olika polisinrättningar. På så sätt utredde hon hur övervakningen av djurhållningsförbud genomförs inom polisen och tillsynsveterinärverksamheten och identifierade centrala utmaningar.

Utifrån detta utarbetade Meller rekommendationer för att effektivisera myndighetssamarbetet och övervakningen: ett nätverk av djurskyddskontaktpersoner vid polisinrättningarna, gemensamma utbildnings- och verksamhetsmodeller, förbättrad användbarhet av register samt standardiserade kommunikationskanaler mellan polisen och tillsynsveterinärerna.

Meller skapade också en praktisk fälthandbok som ger svar till de identifierade behoven. Den erbjuder stöd för beslutsfattande och dokumentation och sänker tröskeln för myndigheter att ingripa i fall av djurs lidande eller misskötsel. Med hjälp av handboken kan situationer bedömas effektivt och därmed hanteras på ett ändamålsenligt sätt.

Stiftelsen tackar Polamks studerande för deras engagemang för djurvälfärd

Juliana von Wendts stiftelse belönade Mellers arbete med sitt lärdomsprovspris. Stiftelsens verkställande direktör Marianna Norring berömmer också generellt Polisyrkeshögskolans studerande för deras intresse för djurvälfärd.

– Stiftelsen gladdes över Polisyrkeshögskolans studerandes entusiasm för att främja djurens välbefinnande, eftersom det inkom hela tre ansökningar därifrån. Det prisbelönta lärdomsprovet var praktiskt inriktat och den tillhörande handboken kan direkt tas i bruk. Det finns helt klart ett behov av handboken. Den är ett bra och tydligt stöd inte bara för polisen, utan också för varje djurägare och den som drömmer om ett djur, säger Norring.

Även lektorn Stella Haikansalo, som ansvarar för lärdomsprovsprocessen vid Polisyrkeshögskolan, är nöjd över att djurvälfärd intresserar allt fler polisstuderande. Överkonstapeln Anu Antila, som handledde Mellers lärdomsprov, berömmer studendens inställning och mod att kliva utanför sin bekvämlighetszon:

– Det var fint att följa och stöda Renées lärande, entusiasm och beredskap att ta sig an en för henne helt ny lärdomsprovsprocess. Forskningsmetoderna var tidvis utmanande, men Renée klarade dem utan att tappa modet och det intressanta temat bar imponerande hela vägen till slutet. Resultatet blev ett utmärkt lärdomsprov, vilket nu också har uppmärksammats utanför skolan, säger Antila.

Meller själv gläds över att hon i sitt arbete kunde förena främjandet av djurens välfärd med utvecklingen av myndighetsarbetet.

– Jag har alltid varit en djurvän, och det ämne som min handledare föreslog öppnade för mig djurskyddsmyndighetens praktiska utmaningar. Ämnet var intressant eftersom det förenar främjandet av djurens välbefinnande med utvecklingen av myndigheternas praktiska arbete.

Juliana von Wendts stiftelse stöder vetenskaplig forskning där man utvecklar och tillämpar alternativa metoder till djurförsök samt främjar människors och djurs välbefinnande.

]]>

Poliser som omkommit i tjänsten hedras internationellt i mars

Wed, 04 Mar 2026 10:05:00 GMT

I år deltar finska polisen för första gången i Interpols kampanj, där man hedrar poliser som omkommit i tjänsten runtom i världen. International Day of Remembrance for Fallen Officers uppmärksammas den 7 mars varje år.

Eftersom den internationella minnesdagen i år infaller på en lördag, kommer kampanjen i finska polisenheter att synas på fredagen den 6 mars bland annat genom sorgflaggning.

Världen i blått

I år omfattar Interpols kampanj evenemanget Global Blue Chain, där byggnader och landmärken runtom i världen lyses upp med blått ljus. Polisyrkeshögskolan deltar i evenemanget genom att lysa upp huvudbyggnaden på Hervanta campus med blått ljus mellan den 6 och 7 mars 2026.

På Polismuseets webbutställning ”In Memoriam” kan man ta del av fall där poliser omkommit i tjänsten i Finland. Utställningens databas ger mer information om 164 fall där en polis omkommit till exempel till följd av våld eller en olycka. På 2000-talet har två poliser i Finland omkommit i tjänsten till följd av våld.

På lördagen den 7 mars klockan 13 ordnas en gratis guidning på Polismuseet med samma tema som webbutställningen. Guidningen hålls på finska. Ytterligare information om guidningen och utställningen hittar du på Polismuseets webbplats.

]]>