Hej på er! Vi är två nya polisstuderande som kommer att fungera som bloggare för den svenskspråkiga utbildningen på Polisyrkeshögskolan. Uppgiften att fungera som bloggare kändes direkt som vår grej, eftersom vi båda tycker om att skriva. Vi vill med bloggen väcka intresse för polisutbildningen och såklart berätta vad som sker innanför skolområdet i Hervanta.
Jag heter Emma Salomäki och är 21 år från Kyrkslätt. Före jag packade mitt pick och pack och flyttade hit till Tammerfors hann jag med ett mellanår efter gymnasiet samt pröva på studielivet i Åbo där jag studerade samhällsvetenskaper ett år.
Polisyrket är ändå något som har intresserat mig länge och att komma in till skolan var både en dröm och ett mål. Jag började redan i slutet av högstadiet att fundera på polisyrket, men lät den tanken mest vara. Men jag blev aldrig riktigt av med tanken om att polisyrket verkade intressant och lockande. Utöver de många orsakerna som får mig att villa bli polis, är att jag personligen vill ha ett yrke där jag trivs och där jag får göra någonting meningsfullt. Jag bestämde mig att söka för första gången till Polisyrkeshögskolan år 2016, och fast det inte gick värst bra den gången så fick jag en bekräftelse för mig själv att det är hit jag vill. Vid nästa ansökningstid sökte jag igen, då till den svenska kursen och då gick det vägen. Nu efter några månaders studier här på Polamk kan jag säga att jag trivs mer än bra.
Jag heter Simon Hagman, är 24 år, gift, tvåbarnsfar och hemma från Pedersöre i Österbotten. Tiden före jag steg in genom huvudingången till Polisyrkeshögskolan har främst gått åt till att studera. I dagsläget har jag en elmontör och en färsk socionomutbildning i bagaget.
Att bli polis har alltid varit en dröm för mig, redan från ung ålder har jag pratat om att en dag bli polis. År 2014 sökte jag för första gången till Polamk men just då gick det inte hela vägen. Jag valde istället att börja studera till socionom i Vasa som mellansteg, eftersom jag helt säkert visste att jag kommer ha nytta av utbildningen i mitt kommande yrke som polis. Första gången jag kom i kontakt med Polamk var under högstadietiden. En liten grupp ungdomar bestämde vi oss för att göra ett studiebesök till Polisyrkeshögskolan. Sex stycken unga nervösa pojkar gick vi rundvandring med en lärare på skolan med ett fast beslut att vi alla en dag skulle bli poliser. Resultatet av studiebesöket blev mer är lyckat: två stycken är redan idag polismän och tre är studerande, där jag är en utav dem.
Vi började vår utbildning den 1.8.2018. Tiden har gått snabbt. Vi kommer ännu ihåg hur spännande den första dagen var och att det kändes en aning overkligt att det verkligen började på riktigt. Vår klass hade en lite annorlunda antagningsprocess, det ordnades två olika ansökningar, eftersom den första antagningen inte fyllde en hel klass. Jag (Simon) kom in på den andra ansökningstiden och jag (Emma) på den första ansökningstiden. Nu är vi rekordmånga på den svenskspråkiga klassen och dessutom består hälften av klassen av kvinnor, vilket är mycket positivt.
Utbildningen började direkt med långa dagar och en hel del viktig information att ta in, allas motivation och iver syntes tydligt. Vi har för det mesta haft teoretiska studier och mycket juridik. Mellan juridiken och teoretiska ämnen har vi fått möjligheten att intervjua poliser, göra intressanta grupparbeten och köra polisbil på skolans hanteringsbana. Vi har fått lära oss att polisyrket är jätte mångsidigt och det finns massor med olika arbetsmöjligheter som man inte har haft en aning om.
Vi är alltså 26 studerande på den svenskspråkiga klassen, vilket betyder att det finns många olika personligheter och olika styrkor samlade. Vi har en mycket bra klassanda och hjälper varandra med det som behövs. Några fick kämpa med simningen före simtestet vi hade, medan andra kämpar med löpningen eller juridiken. Men vår klass hjälper och stöder varandra till hundra procent. En av polisutbildningens definitivt bästa sidor är just den här klassandan som uppstår i klassen.
Första perioden tar snart slut, och nästa gång vi skriver vårt inlägg sitter vi med våra tjänstekläder på, vilket vi har väntat på. Vi hoppas att vi med vår blogg kan motivera och beskriva hur vår vardag på Polisyrkeshögskolan ser ut. Har ni frågor gällande studierna och utbildningen får ni jätte gärna skicka mejl till oss på simon.hagman(at)poliisi.fi, emma.salomaki(at)poliisi.fi.
Emma & Simon
