Igen rekordantal misstänkta hatbrott

Polisyrkeshögskolans årliga utredning visar att antalet misstänkta hatbrott fortsatt att öka 2024.

Enligt rapporten ”Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2024” (Årsrapporten om hatbrott 2024) registrerade polisen i fjol sammanlagt 1 808 brottsanmälningar som definierades som misstänkta hatbrott. Detta är det största antalet under hela den tid hatbrottsutredningar har gjorts.

De vanligaste misstänkta hatbrotten var ärekränkning och misshandel.

Lagen känner inte till hatbrott: motivet avgör

Som material för utredningen används uppgifter om brottsanmälningar, av vilka den misstanke om hatmotiv som registrerats i anmälan analyseras. I den finska strafflagen finns inte brottsbeteckningarna hatbrott eller hatretorik, men ett hatmotiv är en grund för att skärpa straffet. Varje handling som i lagstiftningen definieras som ett brott kan alltså vara ett hatbrott. Det avgörande är motivet till gärningen, som i sista hand avgörs av domstolen.

I Polamks utredning definieras som misstänkta hatbrott anmälningar av vilka det framgår något hatmotiv. År 2024 ökade antalet misstänkta hatbrott i alla motivgrupper i utredningen, med undantag för brott som har samband med religion eller övertygelse. Det vanligaste motivet var offrets etniska eller nationella bakgrund.

Allt fler hatbrott riktar sig mot personer med funktionsnedsättning

Utöver etnisk eller nationell bakgrund rapporterades också ett betydande antal brottsanmälningar med andra hatmotiv.

– Misstankarna om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning var åter en tredjedel fler än året innan. Också registreringar som gäller sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ökar. Hatbrott är alltså ett komplext fenomen som berör många olika befolkningsgrupper, säger Jenita Rauta, forskare vid Polisyrkeshögskolan.

– Utvecklingen är oroväckande. Till exempel den ökade hatbrottsligheten mot personer med funktionsnedsättning återspeglar enligt min åsikt en mer omfattande samhällelig polarisering där utsatta personer utsätts för brott. Vid misstänkta hatbrott är gärningsmannen ofta bekant med offret, vilket understryker behovet av att stärka säkerheten inte bara i hemmet och närståendekretsen utan också i skolor, på arbetsplatser och i andra sammanslutningar i vardagen.

– Å andra sidan identifieras hatbrott också bättre än tidigare och myndigheterna informeras aktivare om dem, vilket gör fenomenet synligare, säger Rauta.

Uppföljningen ger en grund för utveckling och diskussion

Uppföljningen av hatbrott ger myndigheterna omfattande information om brottens antal, karaktär och målgrupper. Information behövs för att utveckla säkerheten och jämlikheten i samhället.

– Att producera information om hatbrott kan också fungera som en katalysator för bredare samhälleliga diskussioner som gör det möjligt att förändra fördomar och diskriminerande attityder och strukturer, konstaterar Rauta.

I Polisyrkeshögskolans utredning om hatbrott granskas årligen hatbrottslighetens utveckling och yttringar i Finland. Antalet misstänkta hatbrott har i sin nuvarande omfattning följts upp vid Polisyrkeshögskolan sedan 2008. Misstänkta hatbrott statistikförs på basis av polisens riksomfattande uppgifter om brottsanmälningar.

Brottsanmälningar som innehöll misstänkta hatbrott 2019–2024