28.5.2026 | Nätbedrägerier har snabbt blivit ett av de allvarligaste brottsfenomenen i Finland.

17.4.2026 | Otillåten påverkan från organiserad brottslighet på rättsväsendets myndigheter är ett växande problem i alla nordiska länder, visar en ny studie. Fenomenet är mer subtilt än förväntat och förblir därför ofta dolt.

19.2.2026 | Vilka faktorer försvagar medborgarnas starka förtroende för polisens verksamhet? Varför litar finländarna så starkt på polisen? Dessa teman behandlas i andra delen av boken The Police and the Public.

10.11.2025 | Polisyrkeshögskolans årliga utredning visar att antalet misstänkta hatbrott fortsatt att öka 2024.

29.8.2025 | Förtroendet för polisen har varit stabilt redan länge. Cirka 92 procent av dem som besvarade enkäten Polisbarometern berättade att de har rätt så stort eller mycket stort förtroende för polisens verksamhet.

15.5.2025 | Rapporten har fungerat som stöd vid uppdateringen av strategin mot organiserad brottslighet och genomförandet av regeringsprogrammet i Finland.

26.6.2024 | Förundersökningen av människohandelsbrott förutsätter en tydlig verksamhetsmodell för att man ska kunna genomföra den på ett enhetligt och högklassigt sätt på olika håll i Finland. Detta som en del av samarbetet mellan flera myndigheter. En sådan modell har nu skapats i Polisyrkeshögskolans projekt Modellering av förundersökning av människohandelsbrott.

8.6.2023 | Ny utredning erbjuder konkreta utvecklingsförslag för regleringen av myndigheternas utlämnande av uppgifter på eget initiativ. På så sätt kan man effektivare bekämpa brott samt upprätthålla och främja säkerheten.

22.6.2023 | Enligt en utredning som gjorts vid Polisyrkeshögskolan skulle en förbättring av informationsutbytet mellan myndigheterna kräva en mer omfattande granskning och förtydligande av lagstiftningen.

9.3.2023 | Polisen söker sätt att nå medborgarna genom kommunikation, inte bara i Finland utan också i andra länder. Polisförvaltningens strukturella och kulturella faktorer har en avgörande inverkan på hur polisen bygger upp dialogen i olika länder.

19.11.2024 | Polisyrkeshögskolans undersökning dyker bakom siffrorna i polisbarometern som görs med ett par års mellanrum. Analyserna fokuserar på tre teman: polisens resursbrist, brott som inte anmäls på grund av rädsla för repressalier samt hot mot brottsoffer och vittnen i straffprocessen.

29.8.2022 | Temat för Polisyrkeshögskolans nya forskningspublikation är det mörka nätets mörkaste sida: pedofilernas nätgemenskaper. Att förstå nätgemenskapernas verksamhetsmodeller är ett sätt att bekämpa sexuellt våld mot barn.

10.5.2023 | Polisyrkeshögskolan har gjort två utredningar om den organiserade brottslighetens nuläge och framtida utveckling samt om dess förebyggande och bekämpning.

18.5.2022 | I Polamks nya publikation behandlas polisens trafiksäkerhetsarbete, dess effektivitet och indikatorer för att mäta den.

19.11.2021 | Vid Polisyrkeshögskolan har man utrett skuggområden i myndigheternas informationsutbyte och analysverksamhet i anslutning till övervakningen av arbetsrelaterad invandring.

10.10.2024 | Enligt Polisyrkeshögskolans årliga utredning fortsatte antalet misstänkta hatbrott att öka 2023.

18.2.2022 | Enligt en utredning som Polisyrkeshögskolan gjort tar sig bekämpningen av korruption och penningtvätt fortfarande ganska olika former, även om fenomenen är klart kopplade till varandra. Skillnaderna i bekämpningen av korruption märktes förutom mellan de nordiska länderna också mellan olika myndigheter och företag.

20.6.2022 | Hatretorik förekommer numera i huvudsak på nätet. Det faktum att hatretorik och näthat hela tiden blir vanligare hänger samman med såväl digitaliseringen som polariseringen av samhällsdebatten.

21.6.2021 | Det finns brister i identifieringen och behandlingen av hatmotiv i straffprocessen, och domen skärps sällan på basis av hatmotiv. Detta framgår av en färsk utredning från Polisyrkeshögskolan som ger ny information om hur hatbrotten framskrider i straffprocessen.

10.6.2022 | En effektiv övervakning av den arbetsrelaterade invandringen förutsätter ett nära samarbete mellan myndigheterna. För att myndigheterna ska kunna agera systematiskt tillsammans och gemensamt välja vart tillsynen ska riktas behövs tydlighet i ledningen och befogenheterna.