Blogit

Praktiken inledd

Oskar Pellas Julkaisupäivä 5.8.2016 9.28 Blogit

Hej allihopa!

Arbetspraktiken är nu inledd med allt vad det innebär. Jag har snart jobbat som polis i en månad, och jag kan bara säga att jag stortrivs i min arbetsgrupp och med min handledare. Jag anlände till Ålands polismyndighet i juni mitt i natten med all min packning tillsammans med en annan klasskamrat. Då blev vi tilldelade våra skåp och packade upp alla våra saker, för att sedan fara hem och sova. De följande dagarna före första arbetspasset gick för min del åt till att ställa skåpet i ordning.

De två första arbetspassen bestod av två kortare dagar, där vi fick bekanta oss med stationen och personalen, samt togs andra praktiska detaljer om hand. Ålands polismyndighet skiljer sig på många sätt från en polisinrättning i Finland. Bland annat finns det olika datasystem som endast används på Åland, så dessa blev vi skolade i att använda.

Ni kanske undrar då vad jag har fått göra hittills? Jag inleder min arbetspraktik på fältet, vilket betyder att jag jobbar med alarmuppdrag, trafikövervakning, samt mycket annat som kommer emot i den dagliga operativa verksamheten. Mitt allra första uppdrag var verkligen ett sådant man kan tycka att känns lite klichéaktigt. Det handlade om en katt som hade blivit inlåst i en ägares hem, och ägaren hade tappat bort sin nyckel. Vi fick dock dörren upplåst, och katten och dess ägare kunde förenas igen. Dock har mycket annat också kommit emot. Jag har fått skriva flera straffordrar för äventyrande av trafiksäkerheten, tagit fast en chaufför misstänkt för grovt rattfylleri, gripit berusade personer och fört dem till polisstationen för tillnyktring, deltagit i utredande av trafikolyckor, med mera. Igår var jag dock på ett sådant uppdrag som kan sägas vara ett av polisens tyngre, vilket är dödsorsaksundersökning och att ge dödsbud åt anhöriga.

Människor kan reagera olika vid dödsbud. Det är därför viktigt som polisman att vara mentalt förberedd på oförutsägbara reaktioner. Ilska, uppgivenhet eller flyktbeteenden är alla reaktioner som man förväntas mötas av. Det tar tid att förstå det tragiska som skett. En reaktion kan vara tydlig, men även dold. En av polisens uppgifter på plats är att försöka förmedla trygghet genom att vara lugn och låta personen sörja.

Min handledare sade att hon var nöjd med hur jag hade arbetat med uppgiften. Dödsorsaksundersökningar kommer alltid vara en av de tyngre uppgifterna man kommer att arbeta med som polis. Eftersom det var min allra första dödsorsaksundersökning var ju även jag nervös. Jag ville behandla de anhöriga med så mycket respekt jag bara kunde förstås. Hur skulle jag själv vilja bli bemött? Var en tanke jag hade före vi anlände till platsen. Jag tycker själv det är viktigt att som polis alltid i efterhand gå igenom ett uppdrag och diskutera med kollegorna. Vad gjorde vi bra? Vad kunde ha gått bättre? Det är så man utvecklas såväl i sitt yrke som privat.

Nu skall jag iväg och träna innan jag har två nattpass framför mig. På återseende!

 

Oskar

Oskar Pellas Polisstuderande bloggar sv