Uppföljningsundersökning: Antalet öppna fall inom utredningen av ekonomisk brottslighet har fördubblats

Polisyrkeshögskolans undersökning belyser utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och läget för utredningen av ekonomiska brott.

Polisyrkeshögskolan (Polamk) har publicerat undersökningen "Talousrikostutkinta poliisissa vuonna 2024” (Utredning av ekonomiska brott vid polisen år 2024). Publikationen beskriver processen för utredning av ekonomiska brott vid polisen och personalens syn på detta. Informationen har samlats in genom en enkät och resultaten jämförs med motsvarande information från 2015. Dessutom presenterar publikationen polisens statistik över antalet ekonomiska brottsfall under 2000-talet.

År 2024 tog polisen emot anmälningar om drygt 2 600 fall av ekonomisk brottslighet och nästan 2 200 brottsutredningar slutfördes. I slutet av 2024 fanns det 4 450 öppna fall. Genom utredningarna kunde man återvinna cirka 29 miljoner euro i brottsvinning, det vill säga ekonomisk nytta som erhållits genom kriminell verksamhet.

– Det har skett en tydlig vändning i utredningen av ekonomiska brott efter medlet av 2010-talet. Antalet öppna fall har fördubblats på tio år. Samtidigt har beloppet av den brottsvinning som återvunnits varit mindre än tidigare under nästan hela tiden, säger specialforskare Vesa Muttilainen från Polisyrkeshögskolan.

Ekonomisk brottslighet är ofta komplicerade och internationella fall

Som ekonomisk brottslighet klassificerar polisen i förundersökningen bland annat brottsärenden som gäller företagsverksamhet där man har eftersträvat en ansenlig direkt eller indirekt ekonomiska nytta. Det kan till exempel vara fråga om skatte-, bokförings- och gäldenärsbrott.

Fallen som utreds är ofta komplicerade och den relaterade dokumentationen omfattande. De som besvarade enkäten framförde att det även är utmanande med material som saknas, synpunkter som gäller handlingarnas offentlighet och avgränsningen av fallen till helheter som ska utredas.

– De som besvarade enkäten upplever att det borde ges tydliga riktlinjer om vilka fall som utreds vid enheterna som utreder ekonomisk brottslighet. Undersökningsprocessen ska beskrivas och det är bra att även sprida praxis som konstaterats vara god, till exempel betona förbehandling av fall och beredning av utredningen i processen. Dessutom bör man överväga hur utredningen kan utvecklas så att den motsvarar kraven i en föränderlig verksamhetsmiljö, säger specialforskare Terhi Kankaanranta från Polisyrkeshögskolan.

Utredningen av ekonomisk brottslighet blir mer krävande bland annat genom internationella kopplingar, såsom företagsverksamhet som flyttats till utlandet eller utländska bankkonton. Parterna har också ofta utländsk bakgrund eller bor utomlands. I dessa brott utnyttjar man dessutom alltmer datanät och virtuella banker.

Den genomsnittliga tiden för förundersökningen har ökat

Utifrån enkäten använder anställda inom utredningen av ekonomiska brott alltmer sin arbetstid till att utreda andra brottsärenden än de som uppfyller definitionen av ekonomiska brott. Utredarna arbetar också oftare ensamma än tidigare. Samtidigt har utredningar i realtid, som ofta kräver mycket resurser och grupparbete, minskat. Genom utredning i realtid kan polisen ingripa i pågående brott, varvid utredningen effektiviseras.

Utredningsprocessen har blivit tidsmässigt längre på grund av särdragen i utredningen av ekonomisk brottslighet och ändringar i utredningsarbetet. Enligt statistiken för 2024 varade utredningarna av ekonomiska brottslighet i genomsnitt nästan 16 månader, det vill säga längre än någonsin under 2000-talet. Den genomsnittliga tiden från att brottet begåtts tills utredningen avslutats har blivit klart längre från och med medlet av 2010-talet. År 2024 var den nästan 32 månader.

– Hur mycket brottsvinning som kan återvinnas beror på hur komplicerade och internationella fallen är samt även på ändringarna i utredningsarbetet. Återvinning av brottsvinning förutsätter i allmänhet utredning i realtid, men möjligheterna till detta är ännu sämre än tidigare. Brottsvinningen försöker man gömma bland annat med hjälp av olika virtuella valutor, vilket medför ytterligare utmaningar i saken. Detta är en besvärlig spiral, eftersom effektiviteten av utredningen av ekonomiska brott till exempel mäts genom storleken på den brottsvinning som återvunnits, konstaterar överkommissarie Mika Ranki från Polisyrkeshögskolan.

Kunnande och arbetshälsa är viktiga framgångsfaktorer

Centrala faktorer för att utredningen av ekonomiska brott ska vara framgångsrik är enligt dem som besvarat enkäten exempelvis gott ledarskap, tillräckliga resurser, lämpligt kunnande, prioritering och avgränsning av fall samt ett fungerade samarbete.

De som besvarade enkäten var huvudsakligen nöjda med sitt arbete och till största delen motiverade att sköta sina nuvarande uppgifter. Samtidigt upplevde drygt en femtedel sig vara utbrända på grund av sitt arbete. Tre av fyra svarare hade rekommenderat arbete inom utredningen av ekonomiska brott. Förändringarna i jämförelse med 2015 var små.

– Enkäten anger att man önskar mera utbildning för utredning av ekonomiska brott. Dessutom bör man säkerställa att så många som möjligt får utbildning oberoende av tjänsteställningen. Vi bör utveckla sätten att genomföra utbildningen så att det utöver närundervisning även finns högklassiga webbstudier, säger överkommissarie Ranki.

Enkätundersökningens material är från våren 2024

Undersökningsmaterialet samlades in av polisens personal inom utredningen av ekonomiska brott genom en elektronisk enkätblankett på våren 2024. Till målgruppen hörde 424 personer, vars arbetsuppgifter omfattade utredning av ekonomiska brott eller uppgifter som stöder detta. Man erhöll 201 svar, varför svarsprocenten var 47,4.

Resultaten från uppföljningsundersökningen kan utnyttjas till exempel inom den strategiska planeringen, den operativa verksamheten och inom utbildningen.