Antalet hatbrott som kommit till polisens kännedom ökade

Antalet hatbrott som kommit till polisens kännedom ökade ifjol över 50 procent jämfört med året innan. År 2015 registrerades 1250 misstänkta hatbrott medan motsvarande antal 2014 var 822.

Liksom tidigare år har merparten av brottsanmälningarna 2015 innehållit rasistiska drag och den vanligaste brottsrubriceringen är misshandel.

Vid Polisyrkeshögskolan har man sedan 2008 följt upp antalet misstänkta hatbrott i nuvarande omfattning. Man för statistik över hatbrotten på basis av polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter.

Ökning även i andra än rasistiska hatbrott

Antalet misstänkta rasistiska brott ökade med 313 fall jämfört med året innan. År 2015 registrerade polisen 991 misstänkta rasistiska brott. År 2014 var antalet 678 och 2013 förekom det 710 fall.

Även antalet misstänkta hatbrott mot religion eller livsåskådning ökade. År 2015 registrerade polisen 133 misstänkta hatbrott mot religion eller livsåskådning, dvs. 96 procent mera än året innan. I något mer än hälften av fallen gällde det den islamistiska tron.

Antalet misstänkta hatbrott på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ökade med 14 fall från året innan. År 2015 var antalet misstänkta hatbrott på grund av funktionsnedsättning 65 medan de år 2014 var 29.

Exceptionellt år i hatbrotten

Till polisens kännedom kom ifjol betydligt flera misstänkta hatbrott än tidigare år. Forskare Tero Tihveräinen , som sammanställt rapporten, påpekar att siffrorna inte kan enbart förklaras med den snabbt ändrade situationen med asylsökande och den tillhörande diskussionen.

– Även andra än misstänkta rasistiska hatbrott har ökat sedan ifjol. Det är möjligt att medvetenheten om hatbrott har ökat tack vare den offentliga diskussionen och att tröskeln för anmälan har blivit lägre. På basis av denna översikt kan man dock inte dra några slutsatser om orsakerna till ändringarna, säger Tihveräinen.

I Polisyrkeshögskolans uppföljning definieras ett hatbrott som "ett brott som begås mot en person, en grupp, någons egendom, en institution eller en representant för dessa, vars motiv är fördomar eller fientlighet mot offrets förmodade eller verkliga etniska eller nationella bakgrund, religion eller livsåskådning, sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller funktionsnedsättning."

Definitionen för ett hatbrott uppfylls redan då gärningsmannen antar att offret hör till någon av de nämnda referensgrupperna. Offrets verkliga referensgrupp har alltså ingen betydelse.

Finlands strafflag känner inte till definitionen hat- eller rasistiskt brott. Hatmotivet har dock beaktats i skärpningsgrunderna för straff. Definitionen av skärpningsrunden för hatbrott är delvis vidare, men mera tvetydiga än definitionen som används i översikten av hatbrott.

Årsrapporten om hatbrott 2015 finns som webbpublikation (på finska) på adressen polamk.fi/julkaisut . Mer information om uppföljningsprojektet kan sökas på Polamks webbsida Forsknings- och utvecklingsprojekt .