Den första nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism

I en färsk rapport vid Polisyrkeshögskolan utreddes hur penningtvätt och finansiering av terrorism tar sig uttryck i Finland och vilken slags sårbarhet det finns i myndigheternas verksamhet och affärslivet. Riskerna är förknippade med bland annat fastighetsaffärer, penningtransporter och att sköta ärenden elektroniskt på internet.

Genom penningtvätt försöker man dölja det illegala ursprunget hos vinning av brott och få det att se ut som om den tjänats in på laglig väg. Med finansiering av terrorism menas både finansiering av terrordåd eller förberedelser av sådana och annat ekonomiskt stöd av terrorverksamhet.

Med hjälp av den nationella riskbedömningen strävar man efter att rensa bort penningtvätt och finansiering av terrorism. Riskbedömningen rekommenderas av Arbetsgruppen för finansiella åtgärder FATF (Financial Action Task Force) som samordnas av OECD och är ett samarbete mellan regeringar mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och i fortsättningen kommer även EU:s fjärde penningtvättsdirektiv förplikta medlemsstaterna att göra en riskbedömning. Polisyrkeshögskolans rapport som nu publiceras är Finlands första nationella riskbedömning.

Sex särskilda riskområden

Undersökningen visar att det finns risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i många områden av samhället och näringslivet.

– Man hittade tiotals enskilda riskområden som omfattar många slags verksamhet, allt från förfalskning av bokföring och person-till-person-lån till skatteparadis och handel med ädelstenar, bedömer forskare Pirjo Jukarainen vid Polisyrkeshögskolan.

I undersökningen kunde man lokalisera sex särskilda riskområden:

• Det finns risker med placeringar i fastigheter bland annat därför att ursprunget hos utländska fastighetsköpares finansiering är svår att utreda och gemensamma konton saknar utomstående tillsyn.
• Via gemensamma konton kan man tvätta pengar i annan affärsverksamhet utöver fastighetsförmedling, till exempel advokat- eller företagstjänster.
• Ett mycket vanligt sätt att tvätta pengar och finansiera terrorism är via penningtransporter där kurirer utnyttjar de öppna gränserna inom EU (det finns ingen skyldighet att deklarera kontanta medel när man reser mellan två EU-länder).
• Bulvanföretag används ofta för att dölja egendom samt som instrument för att begå och dölja ekonomiska brott.
• Riskerna med att sköta ärenden elektroniskt på internet är bland annat distansidentifiering, förmedling av betalningar i realtid, virtuell valuta och övernationellt penningspelande.
• Skuggfinansmarknaden omfattar bland annat penninginsamlingar som genomförs av föreningar och stiftelser samt förmedling av person-till-person-lån.

Befogenheter och straff ska granskas

Enligt undersökningen kan man bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism genom att utveckla verksamheten vid myndigheter och andra organisationer som kämpar mot fenomenen.

– Man borde försöka skydda identiteten bättre för dem som anmäler misstänkt verksamhet och övervakarnas befogenheter och sanktionsmetoder borde granskas. Dessutom borde Centralen för utredning av penningtvätt öka produktionen av analysinformation, bedömer Polisyrkeshögskolans forskningsledare Vesa Muttilainen .

År 2014 tog Centralen för utredning av penningtvätt emot drygt 23 000 anmälningar om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Av dessa var merparten automatiska anmälningar från system som lägger märke till misstänkt stora penningöverföringar. Flest anmälningar kom in från betaltjänstföretag, banker och penningspelsbolag. Misstanke om finansiering av terrorism förelåg i 13 fall. I utredningen av misstanke om penningtvätt omhändertog myndigheterna tillgångar till ett värde av ungefär 10,5 miljoner euro år 2014.

Riskbedömning håller på att etableras

Riskbedömning grundar sig på mångsidigt informationsmaterial. När det upprättas användes expertutlåtanden som samlats in i flera skeden från ett omfattande myndighetsnärverk. Information samlades också in från företag och bolag som är rapporteringsskyldiga enligt lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism, såsom företag i finansierings- och försäkringssektorn, företag som tillhandahåller juridiska tjänster samt företag som handlar med värdepapper. Därtill utnyttjades statistik och forskning samt lägesbilder som myndigheter sammanställt.

Riskbedömning används efter rapporteringsskedet i arbetet att förnya lagstiftningen om penningtvätt och beredningen av en nationell strategi. Den metod som tagits fram och den information som sammanställts kan dessutom användas när man gör upp noggrannare riskbedömningar inom förvaltningsområden eller branschspecifikt. Riskbedömningen uppdateras med några års mellanrum.

Forskningsrapporten står att läsa (på finska) på Polisyrkeshögskolans webbplats www.polamk.fi/julkaisut .