Antalet hatbrott som kom till polisens kännedom minskade med 15 procent i fjol. Enligt en utredning som gjorts vid Polisyrkeshögskolan registrerade polisen år 2010 sammanlagt 860 misstankar om sådana brott, som kan anses vara hatbrott. Året innan var antalet 1 007.
De flesta brottsanmälningar innehöll rasistiska inslag och den vanligaste brottsrubriceringen var liksom tidigare år misshandel.
Rasistiska brottsligheten ökat på lång sikt
Som hatbrott har definierats brott mot person, grupp, egendom, institution eller representant för dessa, som motiveras av fördomar eller fientlighet mot offrets förmodade eller verkliga etniska eller nationella bakgrund, religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella läggning eller funktionshinder.
Antalet hatbrott som kommit till polisens kännedom har i nuvarande omfattning följts upp från och med år 2008. Statistik över rasistisk brottslighet, som ingår i hatbrotten, har förts redan i över tio år.
På lång sikt har de rasistiska brottsfall som kommit till polisens kännedom ökat.
- Statistiken över hatbrott grundar sig på polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter. Statistiksiffrorna påverkas till exempel av i vilken mån fallen anmäls till polisen. Enligt undersökningar som gjorts om ämnet kommer endast en liten del av hatbrotten till polisens kännedom, säger forskare Jenni Niemi från Polisyrkeshögskolan, som gjort rapporten.
Myndigheterna bekämpar rasism på många olika sätt
Inrikesministeriets kanslichef Ritva Viljanen ser både positiva och negativa signaler i resultaten.
- Det positiva är att det totala antalet hatbrott nu verkar börja minska. Däremot är det oroväckande att antalet rasistiska brott på lång sikt ökat, konstaterar kanslichef Viljanen.
- Det viktiga i denna situation är hur vi myndigheter agerar i frågan. Polisen har ofta ingripit i situationen genom olika åtgärder. Man strävar efter att sänka tröskeln för anmälan bland annat genom organisationssamarbete. I polisutbildningen har uppmärksamhet fästs vid diskriminerings- och likabehandlingsfrågor. Därtill har utbildning ordnats i identifiering av hatbrott, säger kanslichefen.
- Samarbetet på olika nivåer med minoritetsgrupperna är av stor vikt. Inrikesministeriet främjar dialogen bland annat genom arbetet som utförs av delegationen för etniska relationer.
Enligt kanslichef Viljanen berör hatbrotten hela samhället, de utgör inte endast ett bekymmer för säkerhetsmyndigheterna.
- Rasismen bekämpas inom flera förvaltningsområden, konstaterar hon.
Publikationen kan läsas som webbpublikation och beställas i tryckt form från nätbokhandeln på Polisyrkeshögskolans webbplats (www.polamk.fi/julkaisut).
