Enligt en undersökning som genomförts vid Polisyrkeshögskolan är misshandel och hotelser vid förläggningarna särskilt vanliga brott bland asylsökandena. De därpå vanligaste brotten som begåtts av asylsökande var egendomsbrott, sexualbrott samt brott riktade mot förläggningar och personalen vid förläggningar.
I undersökningen utreddes brott bland asylsökande som polisen fått kännedom om. Materialet bestod av anmälningar som registrerats i informationssystemet för polisärenden 2016 där den brottsmisstänkte eller offret är en asylsökande. Materialet bestod av sammanlagt 1 565 anmälningar. Under året då anmälningarna registrerades vistades som mest cirka 30 000 asylsökande i landet och som minst cirka 20 000.
- Av anmälningarna framgick det att orsaken till brott som begåtts vid förläggningar ofta är kultur- och religionsrelaterade oenigheter som orsakar problem mellan asylsökandena vid förläggningen. En situation som lett till misshandel kan ha fått sin början i en mycket liten detalj, berättar forskare Suvi-Tuuli Mansikkamäki vid Polisyrkeshögskolan.
- En annan orsak till problemen är enligt undersökningen asylsökandenas missnöjdhet med förhållandena vid förläggningarna. Missnöjdheten tar sig utlopp i brott som är riktade mot förläggningarna och personalen vid förläggningarna. Det har hänt sig att en asylsökande har hotat personalen eller hotat att förstöra lös egendom för att bli flyttad till en annan förläggning.
Både offren och de misstänkta är för det mesta unga män
Antalet offer i hela materialet uppgick till sammanlagt 1 066. Drygt två tredjedelar av dessa var män, mer än hälften var högst 25 år och 49 procent var irakiska medborgare. 1 052 personer var misstänkta för brott och 95 procent av dem var män, något över hälften var högst 25 år och 62 procent var irakiska medborgare. Samma person har kunnat förekomma fler än en gång i materialet, vilket betyder att antalet offer och brottsmisstänkta med all sannolikhet var mindre än det totala antalet i materialet ger vid handen.
- Irakier och afghaner utgjorde det överlägset största antalet asylsökande som kom till Finland 2015 - 2016 och de utgjorde också det största antalet brottsmisstänkta. Vid en jämförelse av medborgarskap är det bland de brottsmisstänkta proportionellt mest algerier, vitryssar och marockaner. Beträffande dessa är antalet som kommit till Finland dock betydligt mindre, säger Suvi-Tuuli Mansikkamäki.
I materialet var antalet sexualbrott 161 och antalet offer som registrerats i anslutning till brotten 147. I sexualbrotten var offret för det mesta en finländsk kvinna. 46 procent av offren var under 18 år.
Undervisningsvideomaterial för att främja anpassningen till samhället
Undersökningen genomfördes nu första gången och är en av tre delar i polisens och Migrationsverkets mer omfattande projekt TURVA.
- Om brott som är förknippade med asylsökande behövs uppföljningsdata som tjänar såväl den offentliga diskussionen som myndigheterna och asylsökandena. Många slags uppfattningar och föreställningar är förknippade med invandring - och särskilt med asylsökandena. Det är således även ur denna synvinkel motiverat att samla in forskningsdata, säger specialforskare Kari Laitinen vid Polisyrkeshögskolan.
I den andra delen av projektet TURVA är målet att främja asylsökandenas samhällsmedvetenhet genom att utarbeta undervisningsvideomaterial som grundar sig på forskningsmaterialet. Med hjälp av videomaterialet försöker vi förebygga våldsamt beteende och främja anpassningen till det finländska samhället. Materialet innehåller anvisningar till exempel om det bästa tillvägagångssättet i eventuella tvister.
- Det är viktigt att ta kroppslig aga och annat våld i nära relationer på allvar och upplysa alla asylsökande i dessa frågor. Budskapet ska klart och tydligt vara att våld är absolut förbjudet och att var och en som har blivit utsatt för våld har rätt att få hjälp, påminner Suvi-Tuuli Mansikkamäki.
Utbildning för personalen vid förläggningarna
I den tredje delen av projektet TURVA utnyttjas informationen från undersökningen och utbildning i anslutning till våldsförebyggande arbetsmetoder ordnas.
- Det övergripande målet med projektet är att öka asylsökandenas förståelse för det finländska samhället och de grundläggande mänskliga rättigheterna samt främja den allmänna trygghetskänslan, berättar projektchefen för projektet TURVA, Seija Hämäläinen vid Migrationsverket.
Projektet finansieras av Europeiska unionens asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) tillsammans med förläggningen i Uleåborg och Polisstyrelsen. Projektet pågår fram till januari 2019.
Forskningsrapporten är tillgänglig på Polisyrkeshögskolans webbplats www.polamk.fi/sv/publikationer .
Du kan söka bland projekten här: Polisyrkeshögskolans forsknings- och utvecklingsprojekt .
» Migrationsverkets meddelande
