I fjol fick polisen kännedom om något färre misstänkta hatbrott än 2018, framgår det av Polisyrkeshögskolans årsrapport om hatbrott. Enligt rapporten registrerades det sammanlagt 899 brottsanmälningar som kategoriserades som misstänkta hatbrott. Antalet sjönk ytterligare närmare den långsiktiga nivån före toppåret 2015.
Hatbrotten kategoriserades enligt motiv i Polisyrkeshögskolans undersökning. I likhet med tidigare år innehöll de flesta hatbrottsanmälningarna 2019 särdrag som gäller etnisk eller nationell bakgrund. Polisen registrerade sammanlagt 650 stycken av dessa anmälningar, vilket är något fler än året innan. Den vanligaste brottsrubriceringen var misshandel.
Nio procent av brottsanmälningarna som relaterade till etnisk eller nationell bakgrund gällde personer med romskt ursprung. Den vanligaste brottsrubriceringen i det här sammanhanget var diskriminering.
Allt flera verbala kränkningar, hot och trakasserier
Under de senaste åren har bland annat förödmjukelser, hot och förolämpningar via internet ökat och blivit synliga fenomen. Även om den vanligaste brottsrubriceringen gällande hatbrott som polisen får kännedom om fortfarande är misshandel, visar statistiken en ökning i antalet verbala kränkningar, hot och trakasserier jämfört med 2018. Oftast gäller dessa brottsanmälningar ärekränkningar och olagliga hot.
Det är också anmärkningsvärt att antalet brottsmisstankar om hets mot folkgrupp tredubblades i fjol. Polisen erhöll sammanlagt 105 anmälningar. Det motsvarande antalet året innan var 34.
Brottsmisstankar som gäller könsidentitet ökar
Den allra största förändringen skedde i antalet brottsanmälningar om hatbrott gällande religion eller personlig övertygelse. Dessa minskade med 14 procent jämfört med 2018. I knappt hälften av fallen relaterade brottet till islam eller muslimer.
Det totala antalet hatbrott som relaterade till offrets antagna eller verkliga sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck minskade något jämfört med året innan. Av dessa erhöll polisen dock flera brottsmisstankar som relaterade till könsidentitet eller könsuttryck än 2018. Majoriteten av anmälningarna gällde ärekränkningar.
I fjol gjordes det mindre brottsanmälningar relaterade till handikapp än året innan. Knappt hälften av dessa misstänkta brott var ärekränkningar.
Polisyrkeshögskolan har följt med antalet misstänkta hatbrott i sin nuvarande omfattning sedan 2008. Statistik över hatbrott förs utifrån polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter
Uppgifter om publikationen:
Jenita Rauta: Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2019. Poliisiammattikorkeakoulun katsauksia 16/2020.
