År 2017 fick polisen kännedom om åtta procent fler hatbrott än året innan. Enligt Polisyrkeshögskolans undersökning registrerades förra året sammanlagt 1 165 brottsanmälningar som definierades som misstänkta hatbrott.
Trots att antalet hatbrott som polisen fått kännedom om ökade, nådde det inte nivån före år 2016. Antalet hatbrott sjönk med 99 stycken; med huvudbrott avses här den allvarligaste brottsrubriceringen som riktats mot respektive målsägande i en brottsanmälan. På det hela taget kan mängden antalet hatbrott sägas ha jämnats ut, men ändå ligga över genomsnittet på längre sikt efter invandringsvågen år 2015.
I likhet med tidigare år inkluderade större delen av hatbrottsanmälningarna särdrag som gäller etnisk eller nationell bakgrund, och den vanligaste brottsrubriceringen var misshandel.
Hatbrott som polisen fått kännedom om har följts upp i Finland i 20 år. Statistik över hatbrott förs utifrån polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter.
Antalet hatbrott riktade mot religion eller övertygelse ökade
Förra året registrerade polisen 813 hatbrott som baserades på etnisk eller nationell bakgrund, vilket är 18 färre än året innan. Uppföljningen av hatbrott utvecklades genom att i utredningen lägga till en underklass för att följa upp hatbrott riktade mot romer. Under förra året riktades 10 procent av alla anmälda brott som baserades på etnisk eller nationell bakgrund och 9,7 procent av huvudbrotten mot personer med romsk bakgrund. Den vanligaste anledningen till dessa 81 brottsanmälningar var diskriminering.
Den största förändringen skedde i antalet misstänkta brott som riktades mot religion eller övertygelse. Under 2017 ökade antalet med 58 procent jämfört med året innan. Polisen registrerade sammanlagt 235 sådana hatbrott, och 63 procent av dem riktades mot den islamiska tron.
Effektiviserad utredning och bekämpning av hatbrott har gett resultat
Polisen har på senare år effektiviserat sin verksamhet för att identifiera och bekämpa hatbrott. Enligt Polisstyrelsens anvisningar ska polisen vid registrering av en brottsanmälan alltid använda hatbrottsklassificeringen när eventuella särdrag för hatbrott misstänks i fallet. År 2017 använde polisen klassificeringen i 39 procent av alla hatbrott som polisen fick kännedom om, medan motsvarande siffra år 2016 var 23 procent. En viktig anledning till ökningen är att polisens specialutbildning gällande hatbrott har utvecklats.
I början av 2017 inrättades en riksomfattande utredningsgrupp för hatretorik vid polisinrättningen i Helsingfors. Gruppen har till uppgift att ingripa i straffbar hatretorik som förekommer på nätet. Ökningen av antalet brottsanmälningar i anslutning till hatbrott under 2017 förklaras i stor utsträckning av de brottsanmälningar som denna grupp registrerat, där brottsrubriceringarna var hets mot folkgrupp, ärekränkning eller olaga hot.
Årsrapporten om hatbrott 2017 finns att läsa som en nätpublikation på adressen www.polamk.fi/julkaisut
Bilaga: Taulukko PNG, 18 kB
