Antalet hatbrott som kommit till kännedom har stabiliserats

I Finland registrerades senaste år totalt 1 079 brottsanmälningar, som definierades som misstänkta hatbrott. I samband med Polisyrkeshögskolans tidigare undersökningar gjordes 1 250 stycken motsvarande anmälningar under 2015 och 822 under 2014. Antalet hatbrott som kommit till polisens kännedom minskade alltså under senaste år med 14 procent jämfört med året innan, men återgick dock inte till nivån som föregick 2015.

Såsom även tidigare ingick inslag som riktades mot etniskt eller nationellt ursprung i den största delen av hatbrottsanmälningarna under 2016. Den vanligaste brottsbenämningen var misshandel.

Antalet hatbrott som riktades mot religion eller övertygelse ökade

Antalet misstänkta hatbrott som riktades mot religion eller övertygelse ökade under 2016 med 12 procent jämfört med föregående år. Senaste år registrerade polisen 149 dylika hatbrott. I något färre än i hälften av dessa riktades gärningen mot islam.

Polisen registrerade 831 misstänkta hatbrott som riktades mot etniskt eller nationellt ursprung. Antalet sjönk med 60 jämfört med föregående år. Däremot minskade antalet hatbrott som riktades mot sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck, men endast med fyra fall jämfört med 2015. Antalet misstänkta hatbrott på grund av funktionsnedsättning var 42 under 2016 medan de var 65 året innan.

Identifieringen, undersökningen och bekämpningen av hatbrott har skärpts

I Finland har man följt upp antalet misstänkta hatbrott sedan 1997 och i den nuvarande omfattningen vid Polisyrkeshögskolan sedan 2008. Man för statistik över hatbrotten på basis av polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter.

- Den nu publicerade undersökningen behandlar endast misstänkta hatbrott som kommit till polisens kännedom, eftersom endast en del av hatbrotten anmäls hos polisen. Genom satsningen på undersökning kan man förvänta sig att antalet misstänkta hatbrott på internet ökar i fortsättningen, anmärker forskare Jenita Rauta vid Polisyrkeshögskolan.

Polisen har skärpt sin verksamhet för att identifiera och bekämpa hatbrott.

Mängden hatprat som förekommer på internet och särskilt i de sociala medierna har ökat under de senaste åren i en sådan omfattning att polisen inte längre har haft möjlighet att ingripa i alla fall. Detta kan å sin sida förklara att antalet hatbrott som kommit till polisens kännedom stabiliserats sedan toppen 2015.

- Från och med början av 2017 grundades vid polisinrättningen i Helsingfors en riksomfattande näthatsgrupp, vars uppgift är att ingripa i fall av straffbara hatskriverier som förekommer på internet, berättar polisinspektör Måns Enqvist vid Polisstyrelsen.

Dessutom har 40 poliser fått utbildning för utbildare i anknytning till hatbrott och de i sin tur ordnar utbildningstillfällen inom sina egna områden.

- På så sätt strävar vi att säkerställa på ett heltäckande sätt att hatmotivet beaktas i alla skeden under förundersökningen, så att åklagaren kan kräva skärpningsgrunder i enlighet med lagen, säger Enqvist.

Årsrapporten om hatbrott 2016 finns som webbpublikation (på finska) på adressen www.polamk.fi/julkaisut