Situationen för utexaminerade poliser ser ljus ut: Man lär sig polisens grundkunskaper och ‑färdigheter på ett heltäckande sätt i polisutbildningen, och sysselsättningen har förbättrats.
Enligt bedömningen av polisutbildningens genomslagskraft 2017 upplever både de utexaminerade poliserna själva och deras närmaste chefer att man lär sig polisens grundkunskaper och -färdigheter på ett heltäckande sätt i polisutbildningen. Det man lär sig bra är bland annat att använda finska språket som rapporteringsspråk, polisens befogenheter och maktmedel, polisens viktigaste datasystem samt straffrätt. Den bild de närmaste cheferna har av de nyutexaminerade poliserna och deras kunnande är huvudsakligen mycket positiv.
I de tidigare bedömningarna av genomslagskraften har man sett behov av att förbättra kompetensen i att skriva förundersökningsprotokoll och att gestalta brottsutredningsprocessen som helhet. Utbildningsdelområdet har dock stadigt utvecklats i en positiv riktning under hela den tid som bedömningen av genomslagskraften har gjorts i sin nuvarande form, dvs. 2011–2017, då man undersökt poliser som utexaminerats 2009–2015. Ändå finns det fortfarande utexaminerade poliser som under sin utbildningstid haft svårt att gestalta brottsutredningsprocessen som helhet och de olika delarnas betydelse för den. För många utexaminerade poliser har saker och ting klarnat först under praktikperioden eller i arbetslivet.
På arbetsplatserna förekommer idag stress och arbetspress, åtminstone vid vissa polisinrättningar och framför allt i uppgifter inom kortvarig brottsundersökning. Antalet utexaminerade poliser tjänstgjort inom kortvarig brottsundersökning har dessutom minskat i förhållande till de som arbetar med långvarig undersökning, vilket kan ge uttryck för resursfördelningen också på ett mer allmänt plan.
Bedömningarna om kunnandet och motivationen inom trafikövervakning har delvis utvecklats i en negativ riktning. Kunnandet förutsätter att man skaffar sig erfarenhet, och att behärska frågorna väl bidrar i sin tur till motivationen. Det verkar också som att allt färre utexaminerade poliser har arbetat med trafikövervakning efter sin utexaminering, så det är naturligt att de inte skaffar sig erfarenhet.
Av rapporten om bedömningen av polisutbildningens genomslagskraft 2017 framgår att sysselsättningsläget bland de utexaminerade poliserna de senaste åren utvecklats till det bättre. Denna utveckling började redan då de kurser som var föremål för den färska undersökningen utexaminerades, dvs. åren 2014 och 2015. Tydligast syns detta i sysselsättningsläget vid tidpunkten för genomförande av enkätundersökningen, dvs. augusti 2016: cirka 96 procent av kursdeltagarna arbetade som poliser, 1,3 procent var arbetslösa. Sysselsättningsläget var bra för varje enskild kurs som var föremål för undersökningen.
Polisutbildningens genomslagskraft bedömdes nu för fjärde gången sedan polisläroanstalterna sammangick. Genom undersökningen av genomslagskraft bedöms sysselsättningen bland poliser som utexaminerats från Polisyrkeshögskolan och arbetslivsmotsvarigheten hos den polisutbildning de fått. I undersökningen deltog poliser som utexaminerats från Polisyrkeshögskolan 2014 och 2015. Undersökningen omfattade alltså ännu inte personer som avlagt den nya polis (YH)-examen.
Undersökningen baseras på en enkät som genomfördes under juli–augusti 2016. Svarsprocenten var 40,9 %. Utöver de utexaminerade poliserna ombads även deras närmaste chefer att bedöma polisutbildningens arbetslivsmotsvarighet. Svarsprocenten hos dessa förblev för låg ur rapporteringsperspektiv, så av detta delmaterial utnyttjades endast det kvalitativa bakgrundsmaterialet i undersökningen.
Undersökningen är tillgänglig på Polisyrkeshögskolans webbplats på adressen www.polamk.fi/julkaisut .
Uppgifter om publikationen: Matti Vuorensyrjä & Anna Lehmuskoski: Bedömning av polisutbildningens genomslagskraft 2017. Sysselsättningen bland poliser som utexaminerats åren 2014–2015 och bedömningar av utbildningens arbetslivsmotsvarighet. Polisyrkeshögskolans rapporter 128. Tammerfors 2017.
