Fortsatt starkt förtroende för polisen i Finland

Utgivningsdatum 15.6.2023 9.06
Nyhet

Cirka 91 procent av dem som svarade på enkäten Polisbarometern berättade att de har rätt så stort eller mycket stort förtroende för polisen. Största delen av svarspersonerna upplevde att polisen bär ansvaret för den allmänna ordningen och säkerheten, men en del oroar sig över brottsligheten. Den färska polisbarometern beskriver på ett mer omfattande sätt än tidigare finländarnas bedömningar av polisverksamheten och av läget i fråga om Finlands inre säkerhet.

I allmänhet är förtroendet för polisen fortsatt starkt, och största delen av svarspersonerna upplevde att polisen behandlar människor med respekt och rättvisa. Enligt polisbarometern är förtroendet för polisen stort i olika befolkningsgrupper. Det finns inga betydande skillnader i granskningarna enligt ålder, kön eller utbildning. Något mindre förtroende för polisen har låginkomsttagare (87 %) och de som var arbetslösa vid tidpunkten för enkäten (77 %).

En av de viktigaste orsakerna till förtroendet var enligt svarspersonerna att de upplevt att verksamheten varit saklig och rättvis. Däremot försämrades förtroendet av att polisens resurser ansågs vara knappa, vilket i sin tur upplevdes minska polisens synlighet i vardagen.

– Förtroende är en förutsättning för polisens verksamhet. Därför är det viktigt att allmänheten litar på polisen och också på andra säkerhetsmyndigheter. Med tanke på utvecklingen av polisverksamheten är det särskilt viktigt att få information om de grupper där förtroendet ytterligare behöver stärkas, säger polisdirektör Stefan Gerkman.

Polisbarometerns undersökningsmetoder har reviderats, och materialet är betydligt mer omfattande och regionalt mer representativt än tidigare. På grund av ändringarna kan resultaten inte jämföras med tidigare polisbarometrar. 

– Det stora slumpmässiga urvalet på 8 500 personer och den goda svarsprocenten gör att den aktuella polisbarometern är starkare än tidigare barometrar både forskningsmässigt och med tanke på verksamhetspolitiken. Undersökningsmaterialet är regionalt representativt och med hjälp av det kan polisinrättningarnas områden jämföras med varandra. Det finns betydande skillnader mellan polisinrättningarnas områden, och de kan nu undersökas mer ingående än tidigare, säger forskare Matti Vuorensyrjä från Polisyrkeshögskolan.

När det gäller brott oroar rattfylleri mest

Av polisens uppgifter ansågs bland annat larmuppdrag samt utredning och bekämpning av våldsbrott vara särskilt viktiga. I dessa uppgifter hade polisen enligt svarspersonerna delvis lyckats bättre än i genomsnitt. När det gäller utredning och bekämpning av sexualbrott var svarspersonernas bedömningar dock något sämre än genomsnittet.

De brott som svarspersonerna mest var oroade över var rattfylleri, skjutvapenbrott, användning och försäljning av narkotika, it-brottslighet, sexuella trakasserier och sexuellt våld samt misshandel. Allra mest oro orsakade rattfylleri, som oroade ganska mycket eller väldigt mycket 80 procent av svarspersonerna.

Även om brottsligheten ser ut att ha minskat i Finland i ett längre perspektiv, gavs det också kritiska bedömningar av polisverksamhetens effekter. Till exempel bedömde ungefär hälften av svarspersonerna att polisen lyckas ta fast inbrottstjuvar relativt väl.

Regionala skillnader i trygghetskänslan

Finländarnas oro för brottslighet och det hur ofta de blir utsatta för brott när det gäller olika brottstyper verkar ha minskat i ett längre perspektiv. Cirka 74 procent av dem som svarade på enkäten bedömde att situationen i fråga om brottslighet inte är särskilt allvarlig eller nästan alls allvarlig i deras närmiljö. Det fanns dock regionala skillnader i trygghetskänslan. Det är skäl att fästa uppmärksamhet vid dessa skillnader. 

I Östra Nyland bedömde ungefär en tredjedel (34 %) av svarspersonerna att brottsligheten är ett ganska eller mycket allvarligt problem i deras närmiljö. Motsvarande andel i Västra Nyland var omkring 24 procent och i Helsingfors under 20 procent. Minst oro för brottsligheten upplevde de som bor inom området för polisinrättningen i Österbotten (12 %).

Äldre svarspersoner och kvinnor bedömde lite oftare än män och unga att brottsligheten är ett allvarligt problem i deras närmiljö.

Brott anmäls inte alltid till polisen

Enligt polisbarometern fanns det betydande skillnader mellan olika brott i hur låg tröskeln att göra en anmälan är. I enkäten frågades det om den som svarar hade blivit offer för eller utsatt för ett visst brott och gjort en anmälan till polisen om detta. 

Tröskeln att göra en anmälan var lägst i fråga om bilstölder, inbrottsstölder och stölder av egendom, medan mindre än hälften av nätbrotten anmäldes till polisen. Tröskeln att göra en anmälan var högst när det gäller sexuella trakasserier eller sexuellt våld. Endast cirka 11 procent av fallen anmäldes till polisen.

Enligt svarspersonerna var orsaken oftast att de inte upplevde brottet som tillräckligt allvarligt. När det gäller misshandel var den viktigaste orsaken till att inte göra en anmälan det att offret ansåg att frågan var privat.

– Ett brott är alltid en allvarlig sak, och brott ska anmälas till polisen. Resultatet visar att en betydande del av brottsligheten är dold brottslighet som inte kommer till myndigheternas kännedom. Förtroendet för myndigheterna sänker tröskeln för anmälan, och här har också polisens förebyggande verksamhet en viktig roll, säger polisdirektör Stefan Gerkman.

Bakgrund till polisbarometern

Polisbarometern har genomförts i samarbete mellan inrikesministeriet, Polisyrkeshögskolan och Statistikcentralen. Polisbarometern har publicerats sedan 1999.

Materialet samlades in mellan oktober 2022 och januari 2023 och det baserar sig på ett slumpmässigt urval och en kombinerad webb- och postenkät. Undersökningen gjordes bland personer i åldern 15–75 bosatta i det finländska fastlandet. Urvalet i undersökningen omfattade 8 500 personer varav totalt 4 044 svarade på enkäten.

Forskning och utveckling Polisens verksamhet och utveckling Polisyrkeshögskolan Tammerfors