Ny samarbetsmodell för bekämpning och övervakning av utnyttjande av utländsk arbetskraft

En effektiv övervakning av den arbetsrelaterade invandringen förutsätter ett nära samarbete mellan myndigheterna. För att myndigheterna ska kunna agera systematiskt tillsammans och gemensamt välja vart tillsynen ska riktas behövs tydlighet i ledningen och befogenheterna.

Polisyrkeshögskolan har tillsammans med vissa andra myndigheter berett en ny samarbetsmodell för flermyndighetsverksamheten, med hjälp av vilken utnyttjandet av utländsk arbetskraft avvärjs och övervakas. Samarbetsmodellen presenteras i en rapport där man har samlat de viktigaste resultaten från projektet för att skapa verksamhetsmodeller för polisen som stöder en systematisk ledning av verksamheten vid flera myndigheter som genomförts vid Polisyrkeshögskolan. Enligt rapporten grundar sig en framgångsrik flermyndighetsverksamhet på aktiv och motiverad planering, gemensam verksamhet och respons.  

– När den riskbaserade objektövervakningen genomförs enligt en samarbetsmodell är det möjligt att skapa enhetliga förfaringssätt för flermyndighetsverksamheten på olika håll i Finland. På så sätt kan man förenhetliga ledningen av verksamheten samt upptäcka och ingripa i utnyttjandet av utländsk arbetskraft, konstaterar forskare Kimmo Kuukasjärvi vid Polisyrkeshögskolan. 

– I samarbetsmodellen innehåller den riskbaserade objekttillsynen tre faser: planering, genomförande samt respons och åtgärder i efterhand. Myndigheterna ska förmedla information till varandra med låg tröskel. Det är viktigt att varje myndighets roller och ansvar har planerats noggrant så att den egentliga övervakningshändelsen kan genomföras effektivt, berättar Skatteförvaltningens biträdande direktör Tarja Valsi. 

Mobilapplikationen förmedlar information om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter 

Inom projektet utvecklades också mobilapplikationen "Work Help Finland", som är avsedd för utländska arbetstagare som kommer till och befinner sig i Finland. Med hjälp av applikationen sprids information om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter samt om de viktigaste tillhandahållarna av hjälp. En särskild målgrupp är personer i sårbar ställning, om de till exempel misstänker att de blivit utnyttjade.  

– Applikationen har översatts till 24 språk, så en utländsk arbetstagare kan få information på sitt eget modersmål om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter, berättar överkommissarie Olavi Kujanpää. 

Innehållet i applikationen följer informationspaketet Arbete i Finland på arbets- och näringsministeriets webbplats, men berättar också mer omfattande om arbetstagarens skyldigheter. Applikationen samlar inte in några specificerande uppgifter om användaren och den kan laddas ner gratis i appbutikerna.

– I det praktiska tillsynsarbetet har man observerat att till exempel utländska arbetstagares bristfälliga språkkunskaper avsevärt begränsar deras möjligheter att få och hitta information. Då får arbetstagarna endast den information som deras arbetsgivare eller "landsmän" och mellanhänder förmedlar. Denna information är tyvärr ofta förvrängd. Man vill nu åtgärda problemet med hjälp av den nya mobilapplikationen, konstaterar Minna Willman-Koistinen, ledande sakkunnig vid Livsmedelsverket.

– Applikationen kompletterar olika myndigheters utbud av förebyggande arbete och med hjälp av den kan man med låg tröskel dela information om arbete i Finland till utländska arbetstagare, berättar överinspektör Katja-Pia Jenu, som fungerar som arbetarskyddsinspektör. 

Arbetsrelaterat utnyttjande har bekämpats redan i två decennier 

Som en del av projektet gjorde Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) en översikt över hur man i Finland har ingripit i utnyttjandet av utländsk arbetskraft och arbetsrelaterad människohandel. Man upptäckte fenomenet redan i början av 2000-talet, men i synnerhet under det senaste decenniet har verksamheten mot utnyttjande utvecklats och etablerats som en del av olika myndigheters och andra aktörers verksamhetsfält.

– I Finland identifieras fler offer för arbetsrelaterat utnyttjande än i de övriga nordiska länderna. Enligt vår analys har detta att göra med att vi i större utsträckning förstår arbetsrelaterat utnyttjande som ett fenomen, konstaterar Anniina Jokinen, specialplanerare vid HEUNI.   

Även om flera positiva utvecklingssteg har tagits i arbetet mot människohandel och utnyttjande av arbetskraft, framkommer fortfarande många problem med anknytning till straffansvaret och tillgodoseendet av offrens rättigheter. Enligt HEUNI:s översikt bidrar ett systematiskt samarbete mellan flera myndigheter till att ingripa i dessa problem på ett övergripande sätt, där man också beaktar offrens rättigheter och ökar arbetstagarnas medvetenhet om sina egna rättigheter.