Polisens verksamhet vid familjevåldsuppdrag utreddes

I Polisyrkeshögskolans undersökning granskades alla familjevåldsuppdrag vid polisinrättningen i Inre Finland under ett halvår. Enligt polisernas enkätsvar förekom fysiskt våld i hälften av uppdragen. Det var typiskt för familjevåldsuppdragen att de upprepade sig, det vill säga att samma adress besöktes flera gånger under ett halvår.

Ingripandet i våld i nära relationer intensifierades 2011 när en ändring av strafflagen gjorde att lindrig misshandel i en nära relation inte längre är ett målsägandebrott. I forskningsprojektet vid Polisyrkeshögskolan granskades polisens verksamhet i familjevåldsuppdrag och i synnerhet registreringen av brottsanmälningar.

– Det verkar som om våld i nära relationer kommer till polisens kännedom i större utsträckning än innan, men i många fall leder det inte till en brottsanmälan. Ett av våra mål var att reda ut vad det beror på att det verkar vara diskrepans i uppgifterna, berättar forskare Monica Fagerlund från Polisyrkeshögskolan.

Materialet i forskningsprojektet som finansierades av inrikesministeriet var alla familjevåldsuppdrag vid polisinrättningen i Inre Finland i ett halvårs tid i april–september 2015. I forskningen ingick även en enkät till de polispatruller som skötte uppdragen i fråga. 973 enkätsvar inkom och sammanfördes med det ursprungliga materialet om familjevåldsuppdrag.

Motstridighet i begreppen kan inverka på arbetet

En brottsanmälan gjordes i 27 procent av alla uppdrag. Enligt patrullernas enkäter registrerades en brottsanmälan i 66 procent av de uppdrag där parterna var i en nära relation och där polisen bedömde att fysiskt våld förekommit.

Den vanligaste orsaken till att ingen anmälan gjordes var enligt poliserna att det var fråga om ett målsägandebrott eller att offret själv gör en anmälan senare om han eller hon vill. Ofta motiverades det även med att skador och andra bevis saknades.

– I vissa fall verkar definitionen av en nära relation ha varit oklar för poliserna, och att lindrig misshandel i en nära relation är ett brott som hör under allmänt åtal. Om man anmäler minst lindrig misshandel i en nära relation är det aldrig fråga om ett målsägandebrott, konstaterar Fagerlund.

Enligt strafflagen är en nära relation nuvarande eller tidigare make eller sambo, syskon, släktingar i rätt upp- eller nedstigande led och en person till vilken offret har någon annan nära relation.

– Polisens ingripande i våld i nära relationer granskades i den här undersökningen med hjälp av det familjevåldsbegrepp som används i polisens och nödcentralens datasystem. Våld i nära relationer är dock ett vidare begrepp än familjevåld, och skillnaden mellan de begrepp som används kan inverka på det praktiska arbetet, påpekar Fagerlund.

Fysiskt våld i hälften av uppdragen

I forskningen började processen i polisens familjevåldsuppdrag från det att telefonsamtalet inkom till nödcentralen. Nödcentralen förmedlar inte alla familjevåldsuppdrag till polisen, och polisen kan enligt övervägande sköta uppdraget utan att åka till platsen. Också en stor del av de uppdrag där en patrull har åkt till platsen har visat sig vara något annat än våld i en nära relation.

– Det är naturligt eftersom jourhavande på nödcentralen gör en uppdragsklassificering utifrån de uppgifter som framkommer under samtalet. Ofta är informationen som den som ringer uppger knapphändig, och det är inte förrän polisen är på plats som det framkommer om parterna är i en nära relation, berättar Fagerlund.

I hälften av de uppdrag som fick enkätsvar från polisen beskrev polisen att någon form av fysiskt våld hade förekommit. I minst 57 procent av uppdragen i enkätsvaren var det fråga om en nära relation.

Bland anmälningarna finns också falsklarm. Förutom offret är det vanligast att en granne ringer till nödcentralen, och ljud från sporttittande eller spel på spelkonsoler kan låta som våld på andra sidan väggen.

– Grannarnas anmälningar är ändå viktiga. Tröskeln för att anmäla familjevåld verkar ibland även enligt polisens bedömning vara hög: till exempel har det när oväsen som tyder på att saker går sönder förekommit i ett höghus tagit upp till en timme innan en granne ringer nödcentralen, beskriver Fagerlund.

Upprepning centralt drag i familjevåldsuppdragen

Hela 26 procent av familjevåldsuppdragen var på adresser där polisen redan varit minst en gång tidigare under halvåret. Som mest var det upp till nio familjevåldsuppdrag på samma adress.

– Det är skäl att fundera på hur man kan utveckla hanteringen av familjevåldsuppdrag så att man får hjälp mot våldet så tidigt som möjligt. Merparten av våldet i nära relationer kommer överhuvudtaget inte till polisens kännedom, så vid det första familjevåldsuppdraget är det knappast fråga om den första våldshandlingen, bedömer Fagerlund.

Forskningsrapporten Lähisuhdeväkivalta poliisin perheväkivaltatehtävillä finns att läsa på finska på Polisyrkeshögskolans webbplats www.polamk.fi/julkaisut .

Information om Polisyrkeshögskolans forsknings- och utvecklingsprojekt finns på webbplatsen på adressen www.polamk.fi/tki/projektihaku .