Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) har auditerat Polisyrkeshögskolans kvalitetssäkringssystem och Polisyrkeshögskolan godkändes i auditeringen. Vid auditeringen utvärderades kvalitetssäkringssystemets genomslagskraft och om det motsvarar skolans ambitioner, är effektivt och ändamålsenligt.
- Godkännandet i auditeringen är en bekräftelse på att utvecklingen av vårt kvalitetssäkringssystem har varit framgångsrik. Den nuvarande Polisyrkeshögskolan har bara varit verksam i fyra år men vid polisläroinrättningarna har kvalitetsarbetet haft en lång historia. Tack vare auditeringsprocessen har man ännu mer än tidigare funderat över verksamhetens kvalitet och kvalitetssäkringen, berättar rektor Kimmo Himberg .
Enligt RUH:s auditeringsgrupp är Polisyrkeshögskolans kvalitetssäkringssystem tydligt kopplat till strategin och verksamhetsledningen och omfattar en stor del av högskolans verksamhet. De centrala faktorerna i kvalitetssäkringen, det vill säga verksamhetshandboken, processbeskrivningarna, feedbacksystemen och självvärderingen, utgör en helhet som stöder Polisyrkeshögskolans verksamhet.
Polisyrkeshögskolans tydliga styrka är det nära sambandet mellan utbildning och arbetsliv. Personalens systematiska deltagande i arbetsrotation, de studerandes arbetspraktik och det nära samarbetet med polisförvaltningens enheter säkerställer att aktuell arbetslivskunskap effektivt kommer skolans verksamhet tillgodo.
- En annan enskild styrka, som lyftes fram i utvärderingen, var forsknings- och utvecklingsavdelningens kvalitetssäkringsförfarande. Publikationsutvärdering är enligt RUH ett utmärkt exempel på en omsorgsfull kvalitetssäkring, säger Aatos Juurijoki, kvalitetschef vid Polisyrkeshögskolan.
Rekommendationer för utvecklingsarbetet
Auditeringsgruppen pekar även på områden som kan utvecklas. Det borde finnas mer interaktion mellan utbildningen och forskningen och samspelet borde utnyttjas mer systematiskt. I dag utnyttjas inte forskningsrön och forskarnas kompetens systematiskt vid planering och genomförande av utbildningen. Dessutom kunde man bli bättre på att dra nytta av undervisningspersonalens sakkunskap och de studerande i forsknings- och utvecklingsverksamheten.
Andra områden som kan utvecklas är till exempel de studerandes roll i kvalitetsarbetet, att förtydliga stödtjänsternas helhetsansvar och att ta fram kvalitetssäkringsmaterial på svenska och engelska.
- De utvecklingsrekommendationer som anges i auditeringsrapporten styr kvalitetsarbetet framåt. Vi har redan delvis identifierat de utvecklingsområden som RUH lyfter fram och delvis också börjat arbeta med dem, berättar kvalitetschefen.
» RUH:s meddelande (på finska)
Auditeringsrapporten (på finska) publiceras av Rådet för utveckling av högskolorna på www.kka.fi måndagen 5.3.2012.
