År 2013 uppkom nästan hälften av skadorna på polisens fordon på parkeringsplatser och i garage. Femton procent av skadorna uppkom under utryckningskörning. Uppgifterna ur en utredning som gjorts vid Polisyrkeshögskolan kan användas till att utvärdera och utveckla polisens körutbildning.
Utifrån de skadeanmälningar som lämnats under 2013 gjorde man vid Polisyrkeshögskolan en utredning angående vilka skador som uppkommer på polisens fordon och möjligheten att använda uppgifterna om skadorna till att utveckla körutbildningen.
År 2013 var parkeringsplatser eller garage de vanligaste platserna där skador uppkom. Nästan hälften av skadorna (46 procent) uppkom på de här platserna. Den vanligaste situationen där skador uppkom var när bilarna backade. På det sättet uppkom var fjärde skada (25 procent). Här ingår också skador som orsakats av att andra förare backat på polisens fordon.
Enligt polisens fordonsdatasystem uppgick kostnaderna för skadorna 2013 till drygt 300 000 euro. I summan ingår inte kostnader för utrangerade fordon eller reparationer som gjorts senare i samband med service.
Skadorna minskas med körutbildning
Med tanke på körskickligheten förutsätts för närvarande endast ett giltigt körkort för kategori B i ansökningskraven till Polisyrkeshögskolan. I grundutbildningen för poliser ingår 54 timmar körutbildning i form av närundervisning.
– I viss mån var det en överraskning att endast femton procent av alla skador under året uppkom i samband med utryckningskörning och biljakter. Skador uppkom i huvudsak i situationer där det verkar osannolikt att något skulle hända, konstaterar forskare Suvi-Tuuli Mansikkamäki vid Polisyrkeshögskolan.
– På basis av skadeanmälningarna verkar det som om man i körutbildningen borde poängtera särskilt riskfaktorerna i situationer där föraren vänder eller backar. När alla skadeanmälningar kategoriserades enligt orsaken till skadan, framgick att man på något sätt kunde ha undvikit 50–60 procent av skadorna. För situationer där föraren vänder eller backar var motsvarande siffra över 80 procent, berättar Mansikkamäki.
– Den bästa lösningen är alltså inte nödvändigtvis att införa flera hanteringsövningar, utan snarare att förbättra kunskapen: vilka är de värsta riskplatserna och -situationerna och vilka kostnader orsakar skadorna, säger Mansikkamäki.
Uppgifterna ur skadeanmälningarna skulle enligt Mansikkamäki kunna användas till att utveckla polisens körutbildning, om man i framtiden kan samla informationen på riksnivå i ett elektroniskt system. För närvarande lämnas skaderapporter in på pappersblanketter och enheterna har sina egna system där personalens körrätt finns antecknad.
Undersökningen Poliisin ajokoulutuksen jatkuva kehittäminen ja tieto poliisiajoneuvovaurioista (Kontinuerlig utveckling av polisens körutbildning och information om skador på polisfordon) genomfördes under hösten 2014 och våren 2015. Inrikesministeriet finansierade projektet. Forskningsrapporten kan läsas på finska på Polisyrkeshögskolans webbplats .
