Polisyrkeshögskolans undersökning dyker bakom siffrorna i polisbarometern som görs med ett par års mellanrum. Analyserna fokuserar på tre teman: polisens resursbrist, brott som inte anmäls på grund av rädsla för repressalier samt hot mot brottsoffer och vittnen i straffprocessen.
Polisbarometerundersökningen, som mäter förhållandet mellan medborgarna och polisen ur olika synvinklar, förnyades så gott som i sin helhet år 2022. Polisbarometern grundar sig nu på ett slumpmässigt urval från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas databas och genomförs i samarbete med Statistikcentralen. Det nya sättet att genomföra undersökningen erbjuder en vetenskapligt tillförlitlig grund även för sådan fortsatt forskning där man breddar och fördjupar sig i standardrapportens ämnen. Den första av dessa är Polisyrkeshögskolans publikation "The Police and the Public", som innehåller tre fördjupade analyser som baserar sig på materialet i polisbarometern.
Polisens resursbrist påverkar förtroendet
I publikationens första artikel konstaterar man att polisens resursbrist är ett genuint bekymmer för medborgarna. Detta framkom redan i polisbarometerns standardrapport (Polisbarometern 2022), där man, i undersökningens öppna svar, nämner resursbrist som den vanligaste orsaken till att de tillfrågade inte litade på polisens verksamhet.
– Den nya analysen stärker tidigare resultat, eftersom observationerna går i samma riktning som i standardrapporten. De tillfrågade har observerat problem, som beror på polisens resursbrist, särskilt i fråga om tjänster inom brottsutredning och övervaknings- och utryckningsverksamhet, men inte särskilt i fråga om tillståndstjänster eller trafikövervakning, säger andra författaren till publikationen, forskare Matti Vuorensyrjä vid Polisyrkeshögskolan.
I publikationens andra artikel undersöker man brott som inte anmäls på grund av rädsla för repressalier. Kvinnor, unga, ekonomiskt utsatta och personer i sårbar ställning låter oftast bli att anmäla brott då de är rädda för repressalier. Att inte anmäla ett brott verkar ha särskilt stor betydelse om personen någon gång tidigare har fallit offer för ett våldsbrott.
Temat för den tredje artikeln är hot mot brottsoffer och vittnen i en straffprocess. Det är mer sannolikt än i genomsnitt att hot anmäls till polisen om den som är föremål för hotet litar på polisens förmåga att skydda människor mot våld i allvarliga, hotfulla situationer. Detta gäller särskilt när den som utsätts för hot är en kvinna. Uppfattningen om polisens procedurmässiga rättvisa hos person som utsatts för hot påverkade däremot inte anmälan. Med procedurell rättvisa avser man ett rättvist förfarande, dvs. att polisen behandlar alla jämlikt och rättvist.
– Hot mot målsägande och vittnen under straffprocessen hotar lagen, maktutövningens legalitetsprincip och hela liberaldemokratiska samhällsordningen som grundar sig på lagen. Fenomenet måste följas noggrant och faktorer, som hjälper målsägande och vittnen som utsatts för hot, ska undersökas. Vid Polisyrkeshögskolan fortsätter även i framtiden uppföljningen av fenomenet och dess fördjupade forskning, konstaterar Vuorensyrjä.
Nästa undersökning där man fördjupar sig i polisbarometerns material kommer att publiceras år 2025.
Polisbarometerns bakgrund
Publikationen "The Police and the Public" grundar sig på material som man samlat in oktober–december 2022 för den senaste polisbarometern. Urvalet i undersökningen var 8 500 personer, av vilka nästan 48 procent besvarade undersökningen.
Polisbarometern genomförs i samarbete mellan inrikesministeriet, Polisyrkeshögskolan och Statistikcentralen. Polisbarometern har publicerats sedan år 1999.
