"Alla tidigare kunskaper är nyttiga"

Polisstuderande Sampsa Pietilä:

Polisyrket var inte min barndomsdröm. Mina ingenjörsdrömmar på lågstadiet övergick naturligt till musik och scenkonst, och på gymnasiet var jag säker på att jag skulle bli en rockstjärna. Det slutade med att jag inledde studier på Pop & Jazz-konservatoriet.

Från början funderade jag på en karriär som polis av ren nyfikenhet. Jag ville veta hur man studerar till polis och vilka egenskaper som krävs av de som arbetar inom branschen. Jag hade ändå många fördomar om polisens arbete och om poliser. Jag trodde inte att jag med min personlighet och mina egenskaper skulle trivas eller klara mig i polisarbetet och arbetsgemenskapen. Under några års tid lyckades jag, utan att märka det, bli inspirerad av tanken. Jag fick nämligen respons av mina vänner att jag borde gå på urvalsprovet, så att de skulle slippa delta i flera diskussioner om spekuleringar kring min poliskarriär. Till deras lycka beslöt jag mig till slut för att söka in, även om polissamtalsämnena inte tog slut med det!

Den unika gemenskapsandan ger styrka

Polisstudier är intensiva, men på ett positivt sätt. Jag bestämde mig för att dra full nytta av studierna, och det slutade med att jag var med i de mest intressanta projekt, samt representerade andra studerande i egenskap av studerandekårens ordförande. Genom att spela i skolbandet kunde man också lära sig någonting om att framträda som polis. När mina kurskamrater fick sina examina bestämde jag mig för att åka utomlands för utbytesstudier och bredare perspektiv.

Jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte ofta var rätt slut. Den väldigt sammansvetsade och unika gemenskapsandan i skolan ger dock styrka –  och många goda skratt.

Improvisationsteatern var till nytta

Senast i samband med arbetspraktiken insåg jag det som jag ofta misstänkt: Det finns inte bara en modell för hur man är polis. Alla tidigare kunskaper och erfarenheter är av nytta, och det finns många vägar in i yrket. Jag kommer ihåg att jag på intervjun under urvalsprovet uppgav att min erfarenhet från improvisationsteatern och andra former av scenkonst ger mig verbala färdigheter så att jag klarar mig även i oväntade situationer. Som innebandydomare var jag van vid att göra snabba observationer och fatta snabba beslut, och att klara av de omedelbara protesterna efter beslutet. Skriverfarenheterna var till nytta – både när det gäller dikter och föreningsprotokoll.

Ansvaret känns skrämmande stort

Polisutbildningen är mångsidig, precis som polisarbetet. Det är få yrken där det ställs lika breda krav på sociala färdigheter, psykologisk insikt, juridisk expertis och god fysisk kondition. Det är också få branscher där varje arbetstagare har ett kritiskt ansvar för både arbetsgivarens och kollegornas tillit och rykte. Ansvaret känns ibland skrämmande stort.

Polisyrket påverkar också hela ens fritid. Även om jag upplever att polisutbildningen och polisarbetet har påverkat min världsåskådning, försöker jag påminna mig själv om att de flesta människorna aldrig möter det som poliser möter dagligen. Man måste bekämpa cynism medvetet, och man ska verkligen hålla fast vid sina vänner som arbetar inom olika branscher. Paradoxalt nog kan man säga att man orkar av polisarbetet när man kommer ihåg att man inte bara är en polis.

Läs också Sampsas bloggtexter om studentutbytet (på finska)