En ny publikation från Polamk granskar innovativiteten inom polisen. Ämnet dryftas ur såväl historiskt som nutids- och framtidsperspektiv.
I Polamks verk ”Innovation and Innovativeness in the Police & Policing ‒ Essays on History, Theory and Philosophy” undersöks polisen som innovation, innovativitet inom polisutbildningen och beredskapsövningarna samt hindren för innovativitet inom polisen. Samtidigt efterfrågas ett nytt slags och ännu mer kritiskt forskningsgrepp hos forskarna i området.
– Innovativitet kanske inte är det första man tänker på när man talar om polisen och polisverksamheten. Istället förväntar man sig en formell stereotypi hos polisen och en enhetlighet som härstammar från mål och lagar och som tolkas som opartiskhet. Samtidigt kräver man också en tjänstvillig, individuell, respekterande och schysst förhållning till medborgaren av polisen. Polisen måste alltså använda innovativitet och eftertanke redan när det gäller hur man ska bemöta alla medborgare på samma sätt och med hänsyn till var och ens individuella särdrag, säger specialforskare Vesa Huotari.
Polisens innovativitet och innovationer kan dock möta olika utmaningar, som en hierarkisk och konservativ organisation, riskfaktorer i anknytning till arbetet och en skeptisk inställning till nya saker. Ett annat centralt hinder är att resurserna blir allt knappare samtidigt som tjänsterna ska förbättras och effektiviteten öka. Polisen söker en lösning på detta i datatekniken och genom att stärka ställningen hos analyserad information vid planeringen och inriktningen av polisverksamheten. I det nya verket önskar man att nästa steg är att främja innovativitet inom polisen.
– Inom forskningslitteraturen innebär innovativitet inom polisen ofta polisforskare på universitet som föreslår nya typer av polisoperativa strategier och tillvägagångssätt. Det kan också betyda nya tekniska hjälpmedel, som syftar till att underlätta polisverksamhetens vardag. I dessa tolkningar saknas dock polisens egen innovativitet, konstaterar Huotari.
– Polisen har mycket mänskligt innovationskapital och talang som borde ges ännu mer utrymme. Organisationen borde också utnyttja innovationer och lära av dem. Polisutbildning på yrkeshögskolenivå samt förstärkning av forsknings- och analysverksamheten skapar en bärande grund för detta.
