Enligt en bakgrundsutredning som gjordes vid Polisyrkeshögskolan påverkade polisens tidigare strukturreformer inte medborgarnas förtroende, men försämrade upplevelserna av tillgänglighet till polisens tjänster.
I inrikesministeriets projekt "Utvärdering av polisens förvaltningsstruktur och utvecklingsalternativ" som inleddes i oktober förra året har man utvärderat de förvaltningsstrukturreformer som polisen tidigare genomfört och den nuvarande förvaltningsstrukturen.
Som stöd för projektet har man utarbetat en bakgrundsutredning "Poliisin hallintorakenneuudistukset (I–III) ja kansalaisten arviot poliisin toiminnasta" ("Polisens förvaltningsreformer (I-III) och medborgarnas bedömningar av polisens verksamhet"). I Polisyrkeshögskolans utredning granskas om polisens förvaltningsstrukturreformer 2009–2016 påverkade medborgarnas förtroende för polisens verksamhet eller säkerheten i den egna närmiljön. Dessutom undersöker man om medborgarnas erfarenheter av polisens tjänster eller bedömningar av brottslighet ändrade.
Enligt utredningen förändrades inte medborgarnas förtroende för polisen under åren då förvaltningsstrukturreformerna genomfördes. Medborgarnas erfarenheter och bedömningar av säkerheten i den egna närmiljön och mer allmänna bedömningar om brottsligheten ändrade inte heller. Reformerna påverkade inte heller hur sannolikt det var att brottsoffer anmälde brott till polisen.
– Under perioden för förvaltningsstrukturreformerna blev medborgarnas bedömningar till största delen oförändrade, det vill säga positiva eller till och med förbättrades med tiden. Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet och polisens legitimitet är starka i Finland, säger forskare Matti Vuorensyrjä från Polisyrkeshögskolan som utarbetat översikten.
Polisens synlighet och tillgång till hjälp blir lidande
Bedömningarna av polistjänsternas tillgänglighet försämrades på 2010-talet, särskilt under polisens förvaltningsstrukturreformer. Polistjänsternas tillgänglighet granskades med hjälp av tre variabelhelheter: hur medborgarna bedömer polispatrullernas synlighet i sin egen närmiljö, hur man får brådskande larmhjälp till händelseplatsen och effekterna av egna anmälningar om störningar och brott.
– Bedömningarna under polisens förvaltningsstrukturreformer var positiva när medborgarna betraktade polisens verksamhet som en allmän fråga. Bedömningarna blev negativa när de grundade sig på medborgarnas egna poliskontakter och deras konkreta erfarenheter av polisens tjänster, konstaterar Vuorensyrjä.
Enligt hen har den försämrade tillgängligheten till polisens tjänster kunnat förutses:
– På basis av forskningslitteraturen försämras tjänsternas tillgänglighet och orken hos den kvarvarande personalen när arbetskraften minskas inom arbetskraftsintensiva branscher, som t.ex. polisen, som har en långsam produktivitetsutveckling.
Efter förvaltningsstrukturreformerna har bedömningen av polistjänsternas tillgänglighet småningom börjat återgå till en bättre nivå.
Som material för bakgrundsutredningen "Poliisin hallintorakenneuudistukset (I–III) ja kansalaisten arviot poliisin toiminnasta" har använts tidigare publicerade resultat från polisbarometerundersökningar från 1999–2020.
