Antalet misstänkta hatbrott som kommit till polisens kännedom ökade med en femtedel i fjol, framgår det av Polisyrkeshögskolans årsrapport.

Enligt rapporten Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2022 (Årsrapporten om hatbrott 2022) registrerade polisen i fjol sammanlagt 1 245  brottsanmälningar som definierades som misstänkta hatbrott. Antalet brottsanmälningar i anslutning till hatbrott fortsätter alltså att öka och ligger nästan på samma nivå som år 2015, då antalet anmälningar var 1 250. Antalet är högst under hela historien av hatbrottsutredningar. 

De misstänkta hatbrotten kategoriserades enligt motiv i Polisyrkeshögskolans undersökning. Liksom tidigare år gällde största delen av fjolårets anmälningar om hatbrott brottsmisstankar vars motiv var offrets etniska eller nationella bakgrund. Polisen registrerade 930 sådana anmälningar, vilket är en tredjedel mer än året innan. Den vanligaste brottsrubriceringen var fortfarande misshandel.

När brottsmotivet misstänktes vara offrets etniska eller nationella bakgrund hörde gärningsmannen i 626 fall till majoritetsbefolkningen och offret till en minoritetsgrupp. 146 fall gällde ett offer som tillhörde en minoritet, men där gärningsmannen inte hade beskrivits eller förblivit okänd. Av 127 brottsanmälningar framgick att gärningen riktades mot en annan minoritetsgrupp. I 13 av fallen riktades gärningen från en minoritetsgrupp mot majoritetsbefolkningen.

Polisen fick i fjol kännedom om 140 brottsanmälningar vars motiv misstänktes ha samband med offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Detta är något mer än 2021. Cirka en tredjedel av de misstänkta brotten var ärekränkningar och en tredjedel misshandelsbrott.

Antalet anmälningar om hatbrott med anknytning till religion eller övertygelse minskade i fjol. Dessa anmälningar uppgick till sammanlagt 121, varav en tredjedel var ärekränkningar. De vanligaste utsatta var muslimer. 

Av motiven för de misstänkta hatbrotten minskade också antalet anmälningar som berörde handikapp något jämfört med 2021. Något under hälften av 54 brottsmisstankar var ärekränkningar.

Största delen av brottsanmälningarna gällde verbala kränkningar, hot och trakasserier 

Liksom tidigare år gällde över hälften av alla anmälningar om hatbrott ärekränkningar, olaga hot och hemfridsbrott. Dessa fall fortsatte att öka, nu med nästan en femtedel. Vid sidan av ärekränkning var den vanligaste brottsrubriceringen misshandel.

Antalet brottsmisstankar om hets mot folkgrupp fortsatte att minska. Polisen registrerade sammanlagt 29 anmälningar. Det motsvarande antalet året innan var 41. 

När man granskade offrens förhållande till den brottsmisstänkta fanns det skillnader mellan hatmotiven. Den misstänkte för brott med anknytning till etnisk eller nationell bakgrund var i allmänhet okänd för målsäganden. Ett undantag var brott mot romer, där offret oftast stod i relation till den misstänkte. Däremot kände största delen av de målsägande i brott som innehöll andra hatmotiv till den misstänkte. I synnerhet antalet hatbrott som en granne misstänkts ha begått var fortfarande högt, liksom under de två föregående åren. 

Polisyrkeshögskolan har följt med antalet misstänkta hatbrott i sin nuvarande omfattning sedan 2008. Statistik över hatbrott förs utifrån polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter.

Brottsanmälningar som innehöll misstänkta hatbrott 2017–2022