Urvalskriterierna för polisutbildningen har uppdaterats. Från och med ansökningsperioden som inleds den 4 maj införs ändringar i urvalsprovets delprov och deras poängsättning.
Lämplighetsbedömningen är fortfarande den viktigaste delen av urvalsprovet: den står för 50 procent av de totala poängen. I bedömningen utvärderas bland annat sökandens förmåga till interaktion och samarbete, psykiska stabilitet och återhämtningsförmåga samt förmåga till informationsbearbetning och problemlösning. Metoderna består av psykologiska tester, intervju och gruppuppgift.
– Lämplighet för yrket är den viktigaste aspekten vid antagningen. Vi har nu preciserat och tydliggjort vilka färdigheter som bedöms. De färdigheter som krävs av en bra polis har delats in i sex områden, vilka vi har utformat med hjälp av forskningsdata, synpunkter från polisenheter och jämförelsedata från polisutbildningar i andra länder, berättar Johanna Guessous, kommissarie och chef för studietjänsterna.
Läsförmågans betydelse ökar i den artificiella intelligensens era
Den näst viktigaste delen av urvalsprovet är även i fortsättningen det skriftliga provet, som står för 30 procent av de totala poängen. Bedömningskriterierna har preciserats: förmågan att producera tydliga och precisa texter är fortfarande viktigt, men i framtiden kommer bedömningen att lägga större vikt vid förståelsen av materialet och uppgiftsformuleringen.
– Utvecklingen inom artificiell intelligens påverkar även polisens arbete och utbildning. Polisen måste kunna skriva tydligt, men kritisk läsförmåga blir allt viktigare i dessa tider, beskriver Johanna Guessous.
Ett nytt delprov mäter koordinationsförmågan mellan öga och hand
Ett helt nytt inslag har lagts till i det fysiska testet i urvalsprovet. De motoriska färdigheter som är viktiga i polisyrket mäts genom ett bollkastningsprov, där man kan få en extrapoäng, men ett misslyckande leder inte till att man blir underkänd. Små ändringar har gjorts i poängsättningen för delproven i uthållighet och koordinationsprovet i det fysiska testet.
Det fysiska testet har den lägsta vikten i provet, 20 procent. Det inleder dock sökandens urvalsprovdag, och om man får noll poäng i två delprov avbryts urvalsprovet.
– I det fysiska provet utvärderas om sökanden har förutsättningar att klara polisutbildningen. Under utbildningen tränas den fysiska konditionen och proven blir svårare. Urvalsprovets tester och poängsättning granskas i förhållande till yrkets föränderliga krav, men även trender på befolkningsnivå måste beaktas. Till exempel syns försämringen av uthålligheten i våra provresultat på lång sikt, berättar Johanna Guessous.
Ansökan till polisutbildningen sker två gånger om året. Sommarens ansökningsperiod till den finskspråkiga utbildningen infaller i år den 4 maj–17 juni, och ur ansökarna väljs studerande ut till utbildningarna som inleds i januari och mars 2027. Ansökningskrav, urvalskriterier och beskrivningar av delproven i urvalsprovet med poängsättning finns på webbplatsen polamk.fi/blipolis.
