De sökandes lämplighet bedöms i fortsättningen mer som en helhet i polisutbildningen

Polamk uppdaterar urvalsgrunderna för polisutbildningen vad gäller lämplighetsbedömningen och det fysiska testet. Vi vill säkerställa att sökande som klarat sig bra i urvalsproven får delta i utbildningen. Tidigare har det kunnat hända att en sökande som i sin helhet har klarat sig bra kan ha uteblivit från utbildningen om hen har fått en poäng för lite till exempel från intervjun.

Urvalsprovet för utbildningen polis (YH) består av två delar. I det första skedet avlägger sökandena ett fysiskt test, ett skriftligt prov och psykologiska tester. Det andra skedet omfattar flera psykologiska tester, en individuell uppgift och en gruppuppgift samt en personlig intervju.

Det högsta poängantalet i urvalsprovet är 100 poäng. I urvalsprovet kan man få flest poäng för lämplighetsbedömningen (den psykologiska delen, intervjun, den individuella uppgiften och gruppuppgiften), vars andel i den slutliga poängsättningen är sammanlagt 50 procent. Det skriftliga provet omfattar 30 procent av det totala poängantalet och det fysiska testets andel är 20 procent.

Tidigare skulle den sökande få minst 30 poäng för lämplighetsbedömningen. Dessutom skulle minst 15 av dessa poäng fås från den psykologiska delen, där delområdena som bedöms omfattar den sökandes psykiska balans, problemlösningsfärdigheter, interaktions- och samarbetsfärdigheter samt förmågan att ta ansvar för att styra och leda praktiska situationer som behövs i polisens arbete.

– Den sökande ska även i fortsättningen få minst 15 poäng för den psykologiska delen, men vi kräver inte längre minst 30 poäng för hela lämplighetsdelen. Förändringen beror på att vi hittills har varit tvungna att diskvalificera sökande som fått bra totala poäng om de fått en poäng för lite för intervjun eller gruppuppgiften och den individuella uppgiften, berättar chefen för studieärenden, överkommissarie Jyrki Haapala.

– Lämplighetsbedömningen är även i fortsättningen det allra tyngsta urvalskriteriet. Vi anser att det är mycket viktigt att lämpligheten hos personer som vill ha ett krävande yrke som polis, bedöms noggrant.

Ändringar i poängsättningen för det fysiska testet

Tidigare blev den sökandes urvalsprov underkänd om hen inte fick minst en poäng för varje delprov i det fysiska testet. I fortsättningen kommer mellan prestationen med en poäng och den underkända prestationen att komma en prestation med noll poäng, som inte genast gallrar bort den sökande. Det fysiska testet består av fyra delprov: ett uthållighetsprov, ett koordinationsprov, latsdrag/räckhäv och bänkpress. Av dessa fås höst fem poäng per delprov.

– Nollpoängsprestationen används i koordinationsprovet, latsdragen/räckhäven och bänkpressen. Om den sökande till exempel utför en prestation i bänkpressen, får hen noll poäng och hen får fortsätta med urvalsprovet. Om den sökande inte lyckas genomföra en enda godkänd prestation, avslutas hens urvalsprov där. Noll poäng i två delprov i det fysiska testet leder till att den sökande underkänns och hela urvalsprovet avslutas, säger Jyrki Haapala.

– I uthållighetsprovet, det vill säga ett löp på 1 500 meter, finns det inte heller i fortsättningen något nollpoängsalternativ, det vill säga den sökande måste få minst en poäng för att hens urvalsprov ska fortsätta.

Ändringen beträffande poängsättningen av det fysiska testet träder ikraft från och med den ansökningsperiod som tog slut 22.2. Urvalsprovets första del ordnas i april 2023. Beträffande lämplighetsbedömningen används de nya urvalskriterierna redan i urvalsprovets andra del i mars. I det provet deltar sökande från ansökningsperioden i oktober–november 2022. Ändringarna är med andra ord redan i kraft under den svenskspråkiga antagningsperioden som börjar i maj 2023.

Syftet är att svara på utmaningen att fylla nybörjarplatser

Under året ordnar Polamk fyra ansökningsperioder till den finskspråkiga utbildningen polis (YH). Polisutbildningen inleds fyra gånger per år: i januari, mars, augusti och oktober. Den svenskspråkiga utbildningen inleds med ett och ett halvt års mellanrum och till den söker man separat.

Polisstyrelsen fastställer årligen hur många nybörjarplatser det finns för utbildningen polis (YH). Under de senaste åren har det funnits 400 nybörjarplatser per år, men senast 2018 kunde 400 nybörjare antas till utbildningen. År 2022 godkändes 255 studerande till studierna.

– De ändringar som nu beslutats är ett sätt att svara på utmaningen att fylla nybörjarplatserna. Antalet sökande till Polisyrkeshögskolan har ju hela tiden varit stort: under de senaste åren har i genomsnitt 5 000 sökanden årligen fyllt i ansökningsblanketten. Under det senaste året har vi utrett orsakerna till att en onödigt liten del av de sökande klarar urvalsprovet eller inte ens kommer till platsen. Att kontrollera poängsättningen i delproven är ett av de sätt med vilka vi själva kan påverka, säger Jyrki Haapala.

Urvalskriterierna för polisutbildningen utvärderas kontinuerligt så att de motsvarar kraven för yrket. Man har gjort många slags ändringar i kriterierna under årens lopp. Senast år 2020 ändrades bedömningsgrunderna för den skriftliga delen av urvalsprovet. De ändringar som nu görs är en del av en mer övergripande bedömning: tillsammans med Polisstyrelsen gör vi en mer omfattande utredning om utvecklingen av urvalskriterierna och hela polisutbildningen.

– Målet är att säkerställa att vi även i fortsättningen får till polisutbildningen ett tillräckligt antal studeranden som lämpar sig för polisyrket. Förutom vid Polisyrkeshögskolan funderar också hela polisen på vilka egenskaper som krävs av framtidens poliser och hur vi svarar på framtidens utmaningar. Vi funderar naturligtvis också på hur vi bättre än tidigare kan nå olika slags människor på olika håll i Finland som lämpar sig som poliser.