Utgående från en undersökning genomförd i åtta länder i Europa klarar myndigheterna relativt väl av att ingripa vid våld i nära relationer.
Inom IMPRODOVA-projektet som kartlägger samarbetet mellan myndigheterna och övriga aktörer som arbetar med offer för våld i nära relationer intervjuades under 2019 totalt 296 proffs i åtta länder. Utgående från undersökningsresultaten verkställde länderna sina internationella skyldigheter i relation till mänskliga rättigheter relativt väl. I varje land hade polisen tillräckliga befogenheter för att ingripa effektivt vid våld. I rättigheterna ingår till exempel utfärdande av tillfälligt besöksförbud och gripande av misstänkta.
Bristerna som framkom i undersökningen hade särskilt koppling till personalens utbildning i samtliga former av våld i nära relationer och familjevåld, fördröjningar vid överförandet av ärenden till utredning samt i vissa fall antalet specialiserade poliser.
- Även i Finland har endast få proffs utbildning i bekämpning av våld i nära relationer. Effektivt ingripande vid våld i nära relationer förutsätter dock att proffsen har en tydlig förståelse för den egna rollen och de övriga aktörernas roller och ansvar och kan kartlägga riskfaktorerna för våld i nära relationer redan vid det första mötet med kunden, säger forskare Marianne Mela vid Polisyrkeshögskolan.
Utmaningar inom proffsens samarbete och registrering av våld
Endast i en del av länderna används systematiska verktyg för att bedöma riskerna vid upprepat våld. Även i länderna där ett verktyg användes var proffsen i behov av ytterligare utbildning i användningen av metoderna.
De intervjuade proffsen upplevde brister i det tvärprofessionella samarbetet och registreringen av våld. Variationen i registreringspraxis observerades till och med försämra effektivt ingripande vid våld.
En styrka som deltagarna i undersökningen lyfte fram var möjligheten att specialisera sig på att bekämpa och identifiera våld i nära relationer. I detta fall var även bedömningen av risken för våld snabbare och mer effektiv. Även samarbetsstrukturerna med fokus på att förbättra offrets säkerhet ansågs vara fungerande. Som ett exempel på god praxis lyfte man fram skotska MARAC (multiprofessionellt riskbedömningsmöte), som även används på flera ställen i Finland.
För att effektivera delningen av information lyfte deltagarna i intervjuerna fram behovet av att bättre samordna samarbetet mellan olika proffs samt utveckla praktiska metoder och nya IT-lösningar.
Utredningen kartlade hur polisen och övriga förstahandsaktörer såsom proffs inom hälso- och socialvården ingriper vid våld i nära relationer i olika europeiska länder (Tyskland, Frankrike, Österrike, Portugal, Slovenien, Storbritannien/Skottland, Ungern och Finland). Deltagarnas svar jämfördes med lagstiftningen och anvisningar i de enskilda länderna samt med internationella skyldigheter i relation till mänskliga rättigheter.
IMPRODOVA är ett forsknings- och innovationsprojekt som finansieras av EU. Målet för projektet är att utveckla polisens och andra förstahandsaktörers ingripande vid våld i nära relationer i olika europeiska länder. Från Finland deltar Polisyrkeshögskolan och Institutet för hälsa och välfärd. Projektet pågår fram till våren 2021.
Projektets webbplats (på engelska): improdova.eu
Projektet på Polamks webbplats: polamk.fi/tki/projektihaku/improdova
Forskningspublikationerna kan läsas gratis på engelska:
The implementation of international norms and national best practices of frontline responders to domestic violence
Risk assessment and case documentation instruments used by frontline responders of Domestic Violence
Identifying gaps and bridges of intra-and inter-agency cooperation
