Polisen har förmågan att kommunicera snabbt i operativa situationer, men i den offentliga debatten har polisen ännu inte helt hittat sin plats. Sådana situationer där det förs en kritisk offentlig debatt om polisens egen verksamhet är till exempel utmanande.
I två färska översikter kartlägger Polisyrkeshögskolan utmaningar och möjligheter med anknytning till polisens samhällskommunikation ur polisens synvinkel. Ämnet behandlas också i ljuset av exempel: föremålen för fallstudien är misstankar om brott och missbruk som riktas mot polisen samt polisens agerande vid demonstrationer.
Kartläggningarna visar att polisens verksamhets- och kommunikationskultur är i ett brytningsskede. Kommunikation ses allt tydligare än tidigare som en del av polisens uppgifter, som ett sätt att hantera fenomen som äventyrar säkerheten och förebygga spridningen av felaktig eller skadlig information. Det finns dock stora skillnader mellan polisenheterna gällande i vilket skede av förändringen man befinner sig.
– På många plan har polisens kommunikation lyckats. Inom polisen anses den operativa informationen trots allt fortfarande vara den huvudsakliga uppgiften med kommunikationen och åsikterna om polisens deltagande i den offentliga debatten varierar, konstaterar forskare Iina Sahramäki.
– Flera representanter för polisen som deltog i vår studie påpekade att en öppen offentlig debatt kan ha både positiva och många negativa och oförutsedda följder. Många av dem riktar sig till enskilda personer. Detta kan komma att bli ett hinder för deltagandet, på samma sätt som det faktum att den offentliga debatten oundvikligen också är normativ och politisk.
Polisen blir åsidosatt i debatten om polisens egen verksamhet
Polisens traditionella metoder inom myndighetskommunikation gäller inte som sådana i dagens mediemiljö. I forum där den offentliga debatten går het leder reaktiv och fördröjd kommunikation lätt till ett kommunikationsvakuum som också kan ge utrymme för oavsiktlig och avsiktlig spridning av felaktig information.
Även om situationerna är utmanande för polisen ger de möjlighet att utveckla växelverkan i kommunikationen och förutse vilka teman som väcker diskussion.
– Det är klart att polisen inte kan ta ställning till enskilda misstankar om brott och missbruk som riktar sig mot polisen när undersökningen eller utredningen av fallen ännu pågår. Polisen bör dock på ett allmänt plan delta i en diskussion där man dryftar polisens användning av maktmedel och etisk polisverksamhet. Det är nödvändigt att informera om verksamhetens lagenlighet, men det ensamt räcker inte för att påverka medborgarnas åsikter och föreställningar om polisen, säger forskare Pirjo Jukarainen.
Översikterna anknyter till forskningsprojektet Polisens samhällskommunikation, som genomfördes 2021 och där man kartlade nuläget för polisens samhällskommunikation, dess utmaningar och utvecklingsbehov.
