Enligt en utredning som Polisyrkeshögskolan gjort tar sig bekämpningen av korruption och penningtvätt fortfarande ganska olika former, även om fenomenen är klart kopplade till varandra. Skillnaderna i bekämpningen av korruption märktes förutom mellan de nordiska länderna också mellan olika myndigheter och företag.
Polisyrkeshögskolan utredde särskilt mutor inom internationell affärsverksamhet. Enligt utredningen kan de nordiska aktörerna utnyttjas för att utrota korruption, även om det i de nordiska länderna förekommer relativt lite synlig korruption, såsom mutor. Det finns få domar för mutor i internationell affärsverksamhet och det är svårt att identifiera fall.
Inom ramen för projektet utreddes också utnyttjandet av god praxis för bekämpning av penningtvätt i bekämpningen av korruption. Av utredningen framgick att de rapporteringsskyldiga som nämns i lagen om penningtvätt är viktiga aktörer i fråga om att identifiera korruption. I synnerhet inom finans- och ekonomiförvaltning finns ett brett urval av metoder för att bekämpa och upptäcka missbruk. Dessa metoder skulle kunna utnyttjas effektivare om bekämpningen av korruption var mer riskbaserad och förutsattes tydligare i lagen.
I projektet utarbetades dessutom rekommendationer för de nordiska länderna i syfte att utveckla bekämpningen av korruption. Rekommendationerna gäller harmonisering och precisering av bekämpningen av fenomenen, klarare förfaranden för att anmäla vid misstanke om missbruk, övervägande av administrativa sanktioner och myndighetstillsyn som ett led i bekämpningen av korruption, utvecklandet av utbildning och samarbete samt utnyttjande av ny teknik.
I projektet, som finansierades av Nordiska ministerrådet och beställdes av justitieministeriet, granskades sambanden mellan korruption och penningtvätt i de nordiska länderna. I projektets styrgrupp ingick också företrädare för inrikesministeriet och finansministeriet.
