Ny utredning erbjuder konkreta utvecklingsförslag för regleringen av myndigheternas utlämnande av uppgifter på eget initiativ. På så sätt kan man effektivare bekämpa brott samt upprätthålla och främja säkerheten.
Enligt en utredning som gjorts av Polisyrkeshögskolan (Polamk), Östra Finlands universitet, Vasa universitet och Uppsala universitet kan man genom att förbättra lagberedningen lösa problemen med regleringen av myndigheternas utlämnande av uppgifter på eget initiativ.
Utifrån utredningen utformar man bestämmelserna om tillgång till och utlämnande av uppgifter utifrån de gällande bestämmelserna, men förälderns lämplighet för den nya situationen utvärderar man inte. Vid undantag från tystnadsplikten utreder man inte i lagberedningen de uppgiftskategorier som gäller rätten eller skyldigheten att lämna uppgifter. Däremot begränsar man vanligtvis rätten att få och lämna ut uppgifter till det nödvändiga, varvid det i en praktisk tillämpningssituation förblir oklart vilka uppgifter som man kan anse vara nödvändiga för att uppnå det syfte som man anger i lagen i varje enskilt sammanhang.
Enligt utredningen använder man även regleringslogik och begrepp, som avviker från varandra i regleringen inom olika branscher. Ett utvecklingsförslag skulle vara att standardisera regleringen av tillgången till och utlämnandet av information. Man kan främja syftet genom att i anvisningarna för lagberedning särskilt beakta bestämmelser om erhållande och utlämnande av uppgifter, och ge rekommendationer hur man utarbetar bestämmelserna. Dessutom kan man i anvisningarna redogöra för, under vilka förutsättningar det är tillräckligt att på begäran lämna ut uppgifter och när det i sin tur är ändamålsenligt att utnyttja utlämnande av uppgifter på eget initiativ.
Myndigheterna upplever att regleringen är splittrad och svårbegriplig
Specialforskare Kari Laitinen och forskare Kimmo Kuukasjärvi vid Polamk genomförde för utredningen intervjuer med myndigheter och en workshop där temat var myndigheternas egna erfarenheter av att lämna ut uppgifter på eget initiativ. Det gemensamma budskapet i diskussionerna är att man upplever regleringen av tillgången till och utlämnande av information som splittrad samt svår att tolka och tillämpa.
– Säkerhets- och verksamhetsmiljön som blivit besvärlig och lagstiftningen som reglerar myndigheternas verksamhet möts inte. Det syns i myndigheternas vardag på många sätt och försvårar ofta den förebyggande verksamheten och till exempel bekämpningen av brott, säger Laitinen och Kuukasjärvi.
I utredningen granskar man utlämnande av uppgifter på eget initiativ i anslutning till ekonomiska brott och våldsbrott samt internationell brottslighet. Målet är att förutsättningar för polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, åklagaren, Brottspåföljdsmyndigheten, utsökningsverket, skattemyndigheterna, kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter samt social- och hälsovårdsaktörer och myndigheter som arbetar med minderåriga, ska kunna lämna uppgifter på eget initiativ.
Utredningen är en del av forskningsprojektet ”Informationsutbyte mellan myndigheter på eget initiativ (Virvotieto)”.
