En färsk utredning granskar hur mångsidigt rekryteringen av studerande görs inom polisen, vilka utmaningar den medför och hur den kan främjas.

Polisyrkeshögskolans utredning ”Monimuotoisen rekrytoinnin esteet ja edistäminen” (”Hindersprövning och främjande av mångsidig rekrytering”) har samlat information och erfarenheter om rekrytering från instanser som utför och länkar sig till polisens rekryteringsarbete. Samtidigt har dryftats de faktorer som hindrar och försämrar möjligheterna för personer med olika bakgrund, såsom språkliga eller etniska minoriteter, att söka till och bli antagen som studerande vid Polisyrkeshögskolan. 

‒ Till polisutbildningen söker och väljs relativt få personer med olika bakgrund. Om finländarna beroende på sin bakgrund har olika möjligheter att söka sig till och bli antagna till polisutbildningen, kan det tyda på problem med medborgarnas jämlikhet. I sista hand kan det också äventyra polisens förmåga att betjäna alla medborgare lika effektivt och försvaga bland annat polisens förmåga att bekämpa brottslighet med internationella nätverk, säger forskarna Marko Juutinen och Jenita Rauta. 

Utredningsmaterialet sammanställdes från forskningslitteraturen, intervjuerna och polisens nätverk av kontaktpersoner inom rekrytering. Enligt resultaten kan hinder för mångsidig rekrytering vara t ex svaga kunskaper om polisens arbete och ställning i det finländska samhället hos personer med minoritetsbakgrund eller tankar om polisens attityd. Även kraven på språkkunskaper i Polisyrkeshögskolans urvalsprov eller kravet på att kunna tjänstemannasvenska kan utgöra ett hinder i synnerhet för personer med invandrarbakgrund. 

För att främja rekryteringen av personer med olika bakgrund till polisutbildningen och därmed till polisorganisationen föreslår forskarna konkreta åtgärder bland annat för att öka antalet skolbesök bland skolpoliser och studerande vid Polisyrkeshögskolan, mera intensivt samarbete med studiehandledningen på andra stadiet och träningsutbildningar som ordnas av privata aktörer. Enligt utredningen är det också skäl att undersöka polisens kommunikation och de värderingar den förmedlar samt det interna attitydklimatet.

‒ Polisen har arbetat med mångsidig rekrytering sedan slutet av 1990-talet. Detta arbete har dock inte letts centralt och långsiktigt på riksnivå och därför finns hinder, som inte uppmärksammats särskilt mycket, som särskilda grupper eventuellt upplevt för att söka till polisutbildningen. Detta kan också förklara varför tidigare forskningsmaterial om ämnet är mycket knapphändigt, konstaterar Juutinen och Rauta. 

‒ Vi föreslår att man utöver konkreta rekryteringsåtgärder även undersöker attityder och uppfattningar gentemot polisen hos personer med invandrarbakgrund samt rekryteringsåtgärdernas effektivitet i större utsträckning. 

Den nu publicerade utredningen är en del av Polisyrkeshögskolans rekryteringsprojekt som genomfördes 2020.