17.4.2026 | Otillåten påverkan från organiserad brottslighet på rättsväsendets myndigheter är ett växande problem i alla nordiska länder, visar en ny studie. Fenomenet är mer subtilt än förväntat och förblir därför ofta dolt.

19.2.2026 | Vilka faktorer försvagar medborgarnas starka förtroende för polisens verksamhet? Varför litar finländarna så starkt på polisen? Dessa teman behandlas i andra delen av boken The Police and the Public.

10.11.2025 | Polisyrkeshögskolans årliga utredning visar att antalet misstänkta hatbrott fortsatt att öka 2024.

29.8.2025 | Förtroendet för polisen har varit stabilt redan länge. Cirka 92 procent av dem som besvarade enkäten Polisbarometern berättade att de har rätt så stort eller mycket stort förtroende för polisens verksamhet.

15.5.2025 | Rapporten har fungerat som stöd vid uppdateringen av strategin mot organiserad brottslighet och genomförandet av regeringsprogrammet i Finland.

26.6.2024 | Förundersökningen av människohandelsbrott förutsätter en tydlig verksamhetsmodell för att man ska kunna genomföra den på ett enhetligt och högklassigt sätt på olika håll i Finland. Detta som en del av samarbetet mellan flera myndigheter. En sådan modell har nu skapats i Polisyrkeshögskolans projekt Modellering av förundersökning av människohandelsbrott.

8.6.2023 | Ny utredning erbjuder konkreta utvecklingsförslag för regleringen av myndigheternas utlämnande av uppgifter på eget initiativ. På så sätt kan man effektivare bekämpa brott samt upprätthålla och främja säkerheten.

22.6.2023 | Enligt en utredning som gjorts vid Polisyrkeshögskolan skulle en förbättring av informationsutbytet mellan myndigheterna kräva en mer omfattande granskning och förtydligande av lagstiftningen.

9.3.2023 | Polisen söker sätt att nå medborgarna genom kommunikation, inte bara i Finland utan också i andra länder. Polisförvaltningens strukturella och kulturella faktorer har en avgörande inverkan på hur polisen bygger upp dialogen i olika länder.

10.5.2023 | Polisyrkeshögskolan har gjort två utredningar om den organiserade brottslighetens nuläge och framtida utveckling samt om dess förebyggande och bekämpning.

29.8.2022 | Temat för Polisyrkeshögskolans nya forskningspublikation är det mörka nätets mörkaste sida: pedofilernas nätgemenskaper. Att förstå nätgemenskapernas verksamhetsmodeller är ett sätt att bekämpa sexuellt våld mot barn.

18.5.2022 | I Polamks nya publikation behandlas polisens trafiksäkerhetsarbete, dess effektivitet och indikatorer för att mäta den.

18.2.2022 | Enligt en utredning som Polisyrkeshögskolan gjort tar sig bekämpningen av korruption och penningtvätt fortfarande ganska olika former, även om fenomenen är klart kopplade till varandra. Skillnaderna i bekämpningen av korruption märktes förutom mellan de nordiska länderna också mellan olika myndigheter och företag.

19.11.2021 | Vid Polisyrkeshögskolan har man utrett skuggområden i myndigheternas informationsutbyte och analysverksamhet i anslutning till övervakningen av arbetsrelaterad invandring.

12.4.2022 | Polisen har förmågan att kommunicera snabbt i operativa situationer, men i den offentliga debatten har polisen ännu inte helt hittat sin plats. Sådana situationer där det förs en kritisk offentlig debatt om polisens egen verksamhet är till exempel utmanande. 

10.6.2022 | En effektiv övervakning av den arbetsrelaterade invandringen förutsätter ett nära samarbete mellan myndigheterna. För att myndigheterna ska kunna agera systematiskt tillsammans och gemensamt välja vart tillsynen ska riktas behövs tydlighet i ledningen och befogenheterna.

20.6.2022 | Hatretorik förekommer numera i huvudsak på nätet. Det faktum att hatretorik och näthat hela tiden blir vanligare hänger samman med såväl digitaliseringen som polariseringen av samhällsdebatten.

20.12.2021 | Enligt Polisyrkeshögskolans rapport har medborgarna dålig kännedom om polisens och underrättelsemyndigheternas befogenheter på webben. Även sakkunniga önskar mer offentlig debatt om ämnet.

21.6.2021 | Det finns brister i identifieringen och behandlingen av hatmotiv i straffprocessen, och domen skärps sällan på basis av hatmotiv. Detta framgår av en färsk utredning från Polisyrkeshögskolan som ger ny information om hur hatbrotten framskrider i straffprocessen.