Antalet misstänkta hatbrott som högst i fjol

Enligt Polisyrkeshögskolans årliga utredning fortsatte antalet misstänkta hatbrott att öka 2023.

Enligt rapporten ”Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2023” (Årsrapporten om hatbrott 2023) registrerade polisen i fjol sammanlagt 1 606 brottsanmälningar som definierades som misstänkta hatbrott. Detta är det största antalet under hela den tid hatbrottsutredningar har gjorts. De vanligaste misstänkta hatbrotten var ärekränkning och misshandel.

Antalet misstänkta hatbrott ökade i alla motivgrupper i utredningen. Det vanligaste motivet för misstänkta hatbrott var offrets etniska eller nationella bakgrund. Det rapporterades också ett betydande antal anmälningar om hatbrott som gällde religiös bakgrund, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och invaliditet. Detta visar att hatbrottslighet är ett komplext fenomen som berör flera olika befolkningsgrupper.

Utredningens motivgrupper omfattar nu första gången könsrelaterade hatbrott. Under granskningsåret påträffades sex sådana hatbrott. Könsrelaterade brott kan vara till exempel olaga hot och ärekränkningar.

Anmärkningsvärt i statistiken över anmälningar om hatbrott i fjol är att antalet misstänkta hatbrott riktade mot judar eller judendomen första gången var större än antalet misstänkta hatbrott mot kristna. De som oftast blir utsatta för dessa brott är emellertid muslimer. Brotten återspeglar hela det europeiska hatbrottsklimatet, som förra året påverkades bland annat av Hamas anfall mot Israel och Israels militära motangrepp. I många delar av Europa ökade i synnerhet hoten och våldet mot judar och muslimer i slutet av 2023. Rysslands anfallskrig som fortfarande pågår påverkade också hatbrottsklimatet.

Polisyrkeshögskolans forskare Jenita Rauta betonar att uppföljningen av hatbrottslighet är viktig för att främja säkerheten och likvärdigheten i samhället. 

– Hatbrotten återspeglar de fördomar och diskriminerande attityder som råder i samhället. För att bekämpa dem krävs omfattande samarbete mellan olika aktörer, konstaterar Rauta.

I Polisyrkeshögskolans utredning som gäller hatbrottslighet granskas årligen hatbrottslighetens utveckling och uttrycksformer i Finland. Polisyrkeshögskolan följer antalet misstänkta hatbrott i den nuvarande omfattningen sedan 2008. Statistik över misstänkta hatbrott förs utifrån polisens riksomfattande uppgifter om brottsanmälningar.

Hatbrott och hatretorik är inte brottsbenämningar i Finlands strafflag, men hatmotiv utgör en straffskärpningsgrund. Vilken gärning som helst som enligt Finlands strafflagstiftning är ett brott kan alltså vara ett hatbrott. Det som avgör är motivet till gärningen.

Brottsanmälningar som innehöll misstänkta hatbrott 2018–2023