En enhetlig verksamhetsmodell har utarbetats för förundersökning av människohandelsbrott

Förundersökningen av människohandelsbrott förutsätter en tydlig verksamhetsmodell för att man ska kunna genomföra den på ett enhetligt och högklassigt sätt på olika håll i Finland. Detta som en del av samarbetet mellan flera myndigheter. En sådan modell har nu skapats i Polisyrkeshögskolans projekt Modellering av förundersökning av människohandelsbrott.

I projektet beskrev man nuläget för förundersökningen av människohandel och relaterade brott i Finland ur flera olika synvinklar, såsom myndighetspraxis och tredje sektorns synvinklar. Utifrån undersökningen skapade man en processbeskrivning som stöder den riksomfattande enhetligheten i människohandelsbrott. Processbeskrivningen indelas i tre delprocesser som överlappar varandra. I delprocesserna beskriver man förundersökningens faser, sektorsövergripande samarbete samt offer för människohandel som målsägande. 

I projektet sammanställde man också en handbok för förundersökning av människohandelsbrott tillsammans med centrala myndigheter och tredje sektorn. Som en del av projektet granskade Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) offersensitivitet och stöd till offren under förundersökningen samt organisationernas synpunkter på hjälpen till offer för människohandel och dess utmaningar i förundersökningen. 

– I och med det omfattande läspaketet ger vi verktyg för att öka kunskaperna om förundersökning av människohandelsbrott och förenhetliga de åtgärder som man vidtar i förundersökningen, konstaterar projektchef, specialforskare Terhi Kankaanranta vid Polisyrkeshögskolan. 

Möte med offret är ett viktigt utvecklingsobjekt

Forskningsrönen visar att identifieringen av människohandelsbrotten och realisering av det straffrättsliga ansvaret har utvecklats betydligt under de senaste åren. Det observerades dock att det fanns mycket att utveckla i förundersökningspraxisen. 

– Det finns till exempel fortfarande problem med att identifiera olika former av människohandel. Även det övergripande beaktandet av målsägandens situation och ställning verkar vara relativt litet i förundersökningen. Under förundersökningen är dessutom identifieringen av offrets stödtjänster och expertis hos aktörer inom tredje sektorn snäv, berättar forskardoktor Iina Sahramäki. 

Kriminalöverkommissarie Minna Willman-Koistinen konstaterar att den handbok för förundersökning av människohandelsbrott som nu publiceras, är ett hjälpmedel som också strävar efter att öka medvetenheten om olika möjligheter till omfattande samarbete. Att stärka samarbetet mellan polisen och de instanser som hjälper offren på riksnivå bidrar till att man tillgodoser offrens rättigheter på ett jämlikt sätt. 

– Ett centralt utvecklingsobjekt är att vi stärker upplevelsen av delaktighet för offer för människohandel. Viktigt är, att offret upplever sig ha blivit genuint hörd och bemött. Detta stärker offrets känsla av rättvisa i processen, oavsett slutresultat, säger Willman-Koistinen.

I modelleringsprojektet för förundersökning av människohandelsbrott har myndigheternas och organisationernas delaktighet haft en särskilt viktig roll: över 120 deltagare från tiotals organisationer och olika sektorer har deltagit i projektets gruppdiskussioner, intervjuer och andra evenemang. Med hjälp av uppgifterna från dem, kunde man producera praktiska utvecklingsrekommendationer för att säkerställa förundersökningens kvalitet, enhetlighet och fokusering på offren.

Projektet Modellering av förundersökning av människohandelsbrott (Ihmemalli) som man genomförde vid Polisyrkeshögskolan, pågick från oktober 2022 till december 2023 och finansierades av programmet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. I projektet deltog Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) och polisinrättningen i Östra Finland.